Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Klara sig i skolan

Skrivet av Jag orkar, jag vill..
Vill så gärna lyfta bort mitt barns problem och axla det ett tag själv. Läsning är ett enda gissel och skrivning lika så. Läsningen är utbytt till något annat material som förhoppningsvis ska göra så det inte låser sig för honom. Han ser inte skillnad på stort och smått och han har mycket dåligt minne. Till skriva har han fått en specialpenna som han blir trött av. Jo han säger så, "man får kramp mamma".

Sen har ticsen kommit med full kraft sen skolan började. Det som har varit så lite under sommaren. Tänk när läkaren träffade honom en vecka före skolan, så sa hon att han var mycket lugnare. Nu skulle hon träffa honom. Mer hög än låg. Finns inte en dag som han inte har en skada, det blir så. När han har mycket problem så skadar han sig mer. Jag önskar bara att det inte händer något allvarligt, jag kan ju inte linda in han i kuddar även om jag skulle vilja. Tjat om säkerhet biter liksom inte på han utan man får kompromissa. Annars stänger han öronen.

Vi var på bio nyligen, då hade han ganska mycket tics, så mycket folk som vände sig om för att se. Peka. Nu upptäckte han det inte (ser han film är han i sin egen värld) men vad händer när han ser? När han märker. *vill inte tänka på det*

Svar på tråden: Klara sig i skolan

Hej, det verkar trots allt

som om skolan har insikt i din sons problem och försöker hitta olika lösningar, vilket ju är bra. Upplever du liksom vi att ticsen går i skov? Vi har sett att ticsen ökar under perioder av stress och infektioner. Att skolstart innebär ökad stress är naturligt och därmed ökar också ticsen så skillnaden mot sommarloven brukar vara markanta. Om ticsen blir väldigt besvärliga måste jag rekommendera att medicinera i vart fall tillfälligt. Vår läkare håller på att \"trappa ner\" medicineringen men beslöt att \"Bertil\" skulle stå kvar på sin dos över skolstarten, vilket var helt rätt. Ticsen ökade och B klagade bland annat på att han fick ett tungtics som gjorde att han fick ont i tungan. B hade för 1,5 år sedan så grova tics under en period att det såg ut som EP-anfall. B är väldigt medveten om ticsen men \"skäms\" inte. Eftersom han också har Aspeger har han däremot svårare att förstå att andra kan bli besvärade av hans tics. Han vet att han har rätt att gå ut i korridoren och ticsa av sig vid behov, men det tycker han är helt onödigt. Att klasskompisarna kan bli störda av ljuden inser han inte. Nu ticsar han mest på väg till skolan och när han kommer hem. Bertil ticsar också mycket när han ser på film eller TV. När B var yngre så hade han jätteproblem med att forma bokstäver och att skriva och tänka samtidigt gick bara inte. I åk 4 var hans assistent också hans sekreterare och hjälpte honom mycket. Till sist fick vi skolan att gå med på en lap-top. Nu har han mognat mycket mer och vi har tom börjat träna lite skrivstil, ngt han absolut inte var mogen för i åk 3-4. När B var 10 år föreslog arbetsterapeuten en enkel åtgärd för penngreppet. Man sätter på en bit gummiisolering, dvs ser ut som ett skumgummirör ungefär. Problemet var dock att B även har tydliga perceptionsstörningar vad gäller dofter. Han klarade inte av lukten av gummit och det gick därför inte alls att använda. En tyngre linjal fick han i alla fall i skolan och den funkade bra. Visst skär det i våra hjärtan när vi ser att våra barn har det jobbigt. Jag brukar försöka förklara att jag inte kan ta bort eller hindra allt som är jobbigt men jag finns där alltid för dem för att ta emot gråt och ge en tröstkram.
Skrivet av    Portia

Svar till Portia

Det var på pricken du beskrev min son, fast det var din. Tänk vad lika det kan vara. Lätta somrar och tuffa skoltider. Vi har ingen medicin än, men ska nog ta upp det. Min grabb får också gå ut ur klassrummet men han gör det inte heller. Han har bara lite tics i skolan men desto mer hemma och vid film,tv. I bilen. Förra veckan var en pärs för han. Slog bort skolböcker och var ja deppig. Inget var kul. Då tog jag han en kväll och lekte ute. Klättrade på berg, lekte tafatt allmänt röra på sig. Dagen efter i skolan var han lugnt. Och när de hade utedag var han lugn. Men så nu häromdagen var han nere igen, ja då var det läsa igen. Han fixar inte det, ja inte plugga i ett. Skolan funderar om han behöver springa mer. Kan så vara. Laptop var en ide. När fick din kille det? Min son är ganska \"klumpig\", saker glider ur händerna på han. Men han kanske hade den som stationär och inte bar på den. Min grabb är nu 9 men går i 2;an..Men det är inte bara jobbigt för han i skolan. Han klarar matten strålande. Så han blir glad när det är matte.
Skrivet av    Jag orkar, jag vill..

Artiklar från Familjeliv