hej ni som svarade på mina frågor . . .

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

hej ni som svarade på mina frågor . . .
Skrivet av	S med e
om tillväxt. Jag har läst och är glad för alla svar, har bara inte hunnit följa upp dem. Gabrielle med Viktoria: Om du har tid nån får du jättegärna utveckla det där med patologiskt eller naturligt liten . . . Har det tagits mycket prover på Viktoria? Vi blir bara skickade på konstigare och konstigare undersökningar. Nu närmast en mer ingående huvudmätning(?). Förstår att det här blir lite OT eftersom det här egentligen är ett knapp-snack.
Svar på tråden: hej ni som svarade på mina frågor . . .

Ska försöka..
Vi har gjort en hel del undersökningar men ännu inget som specifikt rört Victoria tillväxt. (Förutom att hon har en väldigt mild hypotereos, alltså sköldkörtel som producerar för lite siganler till tillväxthormonerna. Hon får dock en svag dos av Levaxin för att korrigera detta och det ahr inte gjort någon som helst skillnad förutom att hennes värden stabiliserats) I nästa vecka ska läkare och specialinkopplad endokrinolog fatta beslut runt huruvida man ska göra en tillväxtutredning på henne och om man eventuellt ska behandla med tillväxthormon. Så vi får se vad som händer. Ska förklara skillnaderna mellan att vara naturligt och patologiskt liten. Ett barn som föds av två små föräldrar kan inte förväntas att bli någon jätte. Barnet har genetiska anlag för att själv höra till den gruppen människor som är under medellängd. Jag är själv bara 1.53cm lång. Om det inet varit för att Victoria pappa är 1.92 cm lång så hade ingen reagerat på att vår tös är liten. Och något man nu har att ta ställning till är ifall det är så att Victorias litenhet inte är något annat än en helt naturlig litenhet hon ärvt av mig. Att vara patologiskt(sjukligt) liten är något annat. Då handlar litenheten om att den orsakas av någon form av fysisk dysfunktion. Sjukdom, missbildning, hormonell obalans, dvärgväxt, genetisk avvikelse. Blev du klokare? Jag tycker så här ang knäppa undersökningar. Ta ställning till ifall ni tycker att det är rimligt att utföra dem. Finns det en konkret anledning som läkaren tydligt kan motivera till undersökningen eller är det bara ett på måfå famlande mest för att tilfredsställa oroliga föräldrar? Vilka svar kan man få ut av undersökningen och vad blir följderna. HUr hanterar man de svar man får. Och hur påverkar undersökningarna barnet. Jag har noterat under våra 20 månader i händerna på vården att det görs en hel del riktigt onödiga undersökningar bara för att de ska göras. Ta t.ex detta med att kolla öronen. Victoria har brutalt blivit fasthållen och tittad i öronen jag vet inte hur många gånger, bara för att det ingår i en standardundersökning. Det hela blev för varje gång bara mer och mer traumatiskt. Tills jag fattade beslutet att INGEN utom jag rör hennes öron utan att det finns en klar och tydlig misstanke om att hon har ont av dem eller en infektion som kan tänkas ha satt sig på öronen. Från att ha haft en flicka som gallskrek bara man petade på örsnibben har jag nu en tjej som tycker att det är roligt att ta tempen i örat och som sitter stilla och duktigt de två gånger det varit aktuellt att titta i öronen senaste 10 månaderna. Sätt barnets behov och integritet i fokus. Tillåt inte andra vuxna att kränka med oömma beahndlingar. Jag har lärt mig att det mesta faktiskt går att få barnet att ställa upp på. Om man möter barnet på dess nivå och ger det tid att förstå vad som ska hända och tid att förbereda sig. Just detta tycker jag att vårdpersonalen ofta är riktigt riktigt dåliga på. Inte för att de vill vara dumma mot barnet utan för att de helt enkelt inte har tid eller förstånd att möta barnet där det är. Fortsätt berätta mer om du har lust. Kram.
Skrivet av Gabrielle med Victoria

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv