Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Håll tummarna nu...

Skrivet av Therese m Simon -03 & Johannes -04
Hej på er!

Nu är Simon äntligen opererad, han tog bort halsmandlarna i tisdags. Tidigare så stoppade han in mat, tuggade och sen svalde han inte. Han väger för lite och har även börjat dala på längden och vi har gått hos dietist ett år nu (även läkare såklart) så det känns skönt att detta äntligen är gjort! Just nu mår han inte alls bra, det har tagit hårt på honom. När det inte finns så mycket för kroppen att ta av så blir han ju så matt och orkeslös på en gång och det tar lång tid att återhämta sig. Jag hoppas verkligen att det vänder snart för idag "hotade" dom med att lägga in honom igen för dropp. Han har ont trots smärtstillande och vill inte äta eller dricka. Men vi försöker hela tiden och jag är SÅ glad för MiniMax som vi har, den har jag tom gjort glass på!

Håll en liten tumme för att han snart ska piggna på sig och öka på i vikt nu...

Kramis
Svar på tråden: Håll tummarna nu...

Hej! *ny här*

Låter som att ni har det tufft nu, efter op. Har också en pojke född sommaren -03, som har rejäla problem med att få i sig mat. Operation av tonsillerna är på tapeten som en lösning, men de anser att E är för liten till växten och för ung. Dessutom säger de att det inte är nån garanti för att det blir bättre med maten. Hur har läkarna resonerat om er kille? Självklart är det en bedömningsfråga från fall till fall, men vi letar m ljus och lykta efter förbättringar och vill inte missa nåt... Hållar tummarna stenhårt för att Simon ska börja gå upp i vikt nu:-) ! Hoppas att det är ok att jag frågar. kramis!
Skrivet av    Åsa m E -03

Suga på isglass?

har han provat det? då får han i sig vätska och socker, och sockret gör ofta att de blir lite piggare. Kylan brukar dessutom bedöva lite om det gör ont i halsen (vilket det troligen gör).
Skrivet av    Pia

Hej Åsa

Ja, tufft är bara förnamnet... Men det börjar lätta nu, tack och lov. Och Simon har ätit rätt bra nu i tre dagar, men fortfarande så har han ju ont, och hamstrar (stoppar in mat, tuggar men sen sväljer han inte) fast det tar ju tid innan det är läkt såklart. Nej, inte är det någon garanti för att det blir bättre, det har vi också fått förklarat för oss. Men vi kände att det inte fanns mycket annat kvar att testa. (har kämpat sen han var ett år) och fungerar det så är det ju väl värt allt obehag som varit nu. Berätta gärna mer om hur ni har det? När är E född på året? Hur mycket vägde + hur lång var han när han föddes? (tänkte om han alltid har varit liten) Vad säger läkarna annars om hans litenhet och svårigheter att få i sig mat? Det är helt okej att du frågar så jag tog mig friheten att fråga jag också. Känns skönt (även om det inte är roligt så klart) att höra att någon annan har liknande problem som en annan. Känns som en liten liten tröst i allt jobbigt... Kram Therese
Skrivet av    Therese mSimon -03 & Johannes -04

Hej Pia

Jo då, isglass har det gått åt en hel del. Men faktiskt så verkar det som att det är lättare att få i honom rumstempererat. MiniMax har jag också fryst så det är ju också toppen. Nu när jag skriver detta så är han faktiskt mycket piggare, och har börjat på att äta lite bättre. Så jag ser ljusningen i alla fall... kramis och tack för ditt svar!
Skrivet av    Therese mSimon -03 & Johannes -04

Så skönt!

Det känns så hopplöst när barnen inte vill äta något alls. Min tjej har haft sådana perioder också när hon är sjuk eller har opererats (hon har hjärtfel så det har varit en del sjukhusvistelser och operationer). Det blir en ond cirkel. Vi har också Minimax men jag har aldrig prövat att frysa den. Ska höra om tjejen vill ha det, faktiskt. Hon måste dricka två om dagen för att öka i vikt, och det är rätt kämpigt ibland.
Skrivet av    Pia

jo...

Ja visst känns det som en liten tröst att man inte är ensam... Emil vägde 3270g och var 52 cm lång, född i juli-03. Inte extremt liten alltså. Han ökade normalt i vikt första 6-8 månaderna kan man väl säga, sen planade kurvan efter det. Han har tom minskat i vikt i perioder. Nu väger han drygt elva kg och är 87 cm lång. Han har varit sjuk en del; astma atopiska eksem, infektionskänslig osv, och vi har aldrig lyckats få honom riktigt intresserad av mat. I omgångar har vi ju trott att det handlar om sväljproblematik men det går inte att fram nåt entydigt svar om det. De har utrett det mesta kring hans tillväxt utan att få fram nåt egentligen. Men trots allt utvecklas han som han ska, och är en pigg och aktiv två-åring:)! Vet inte hur vi ska gå vidare nu, kanske får vi avvakta ett tag och se vad som händer. Han äter ju iaf välling/sondnäring. Hur har det gått för Simon nu, efter operationen- har han fortfarande ont? Tack för att du tog dig tid att svara!
Skrivet av    Åsa med E + bf 7/5

Vet hur det är..

Simon ska också helst få i sig två minimax, men det får han sällan. Har fullt upp att få i honom alla andra mål och det blir jussom fullt... Men testa att frysa den, Simon gillar det! Han vill helst att man karar av och lägger i en skål så han får äta med sked. Kramis
Skrivet av    Therese mSimon -03 & Johannes -04

Dom verkar rätt lika

våra barn, de \"sjukdomar\" dom har stämmer precis ju. Och Simon skulle varit född 23 juni så dom är ju nästan jämngamla om man korrigerar Simons tidiga födsel. Simon har nu varit hos dagmamman tre dagar, men han är långt ifrån sig själv tycker jag. Han vill inget när vi är hemma. Kanske är det bara att han har tråkigt och är less på att vara hemma, jag vet inte, men han bara gnäller och vill sitta i knä. Han säger ibland att han har ont i munnen men om det är efter operationen vet jag inte. Hans pappa har ont i halsen säger han. Men om jag jämför med för två veckor sen så mår han ju betydligt bättre!
Skrivet av    Therese mSimon -03 & Johannes -04

Artiklar från Familjeliv