ledsen över bemötande här

ledsen över bemötande här
Skrivet av	anonym denna gång
jag skrev igår om ett problem som är viktigt för mig - där jag försökt på alla sätt själv att vara vidsynt och positiv men inte lyckats nå fram till någon lösning. Problemet påverkar harmonin i vår familj och innebär ett hinder mellan mig och min dotter. Flera gånger försökte jag förklara att jag respekterar att flera här inte tycker att det är något problem, men då jag ändå upplever det som så jobbigt skulle jag vilja ha mera hjälp...
Svar på tråden: ledsen över bemötande här

Ledsen om du tycker
att du fått ett dåligt bemötande! Jag har bara sagt vad jag tycker och kan inte göra så mycket annat. Jag kan inte svara på något annat sätt. Men du kan kanske få det svar du vill av någon annan?
Skrivet av Pinse
ja, du sa att det inte var något problem
det är naturligtvis din värdering. Om du hade en dotter som du tyckte var utsatt för skadligt inflytande hade du troligen uppskattat hjälp i detta, istället för att bli ifrågasatt och sedan hade ett par kompisar haft ett glatt samspråk om hur kul det är med punk. Empati kallas det.
Skrivet av anonym denna gång

Jag svarade som sagt inte
på ditt ursprungsinlägg. Det beror på att jag inte egentligen hade något att säga där. Att jag svarade på det andra inlägget berodde, som jag förklarade igår, att jag upplevde det som så kategoriserande och nedvärderande mot ungdomar som inte är som du tycker att de borde vara. (eller se ut) I min värld kan jag inte förstå att det är ett problem att inte vilja idrotta t.ex. Det finns massor av människor som inte är \"sportnördar\". Men, om ni i er familj, upplever att det finns ett problem med dåligt inflytande så tror jag inte att det är något annat än prat prat prat som hjälper. Jag har också värderingar som jag har fått kämpa för när det gäller min tonårsdotter. Hon hamnade ett tag i ett sällskap som var alldeles för nära rasistiska och nazistiska budskap i sin framtoning. och där går min gräns. När hon lyssnade på Ultima Thule lyssnade jag också på texterna och förklarade vad de innebar för mig. När hon uttryckte sig på vissa sätt reagerade jag omedelbart. \"Sådana värderingar hör inte hemma hos oss.\" Vi har som sagt olika gränser för vad vi accepterar och vad vi tycker är rätt eller fel, och naturligtvis är det era gränser som gäller hos er. Det finns inget annat att göra mer än att tala om för henne vad ni tycker. Även om Pinse och Pola och jag hamnade i ett gemensamt \"snack\" igår, så betyder inte det att jag håller med om allt. Jag har dragit hårdare gränser än Pola t.ex. när det gäller det där med konserter t.ex. Det är ju så det måste vara - varje familj drar upp sina riktlinjer. Återigen. Jag reagerade inte mot att du drar de gränser du drar och att du anser att din dotters kompis innebär dåligt inflytande. Där är mitt råd som sagt: prata. Det jag reagerade mot var att du skrev om att bara för att ungdomar ser ut på ett visst sätt kommer de att \"hamna snett\" i livet. Det var i alla fall så som jag upplevde det inlägget.
Skrivet av Nini
tack för ett nyanserat svar
det är alltid svårt att få fram vad man menar i korta inlägg. 1. Jag ser inte ner på punkare med åsikter - bra mycket bättre än vissa bimbos av båda könen. Det jag reagerar på är att kompisen byter stil och intresse, inte har några regler som jag tycker är vettiga, drar sig undan föräldrar/vuxna diskussioner och lockar min dotter med sig i detta. Som förklaring på idrotten - min dotter tillhör de bästa i landet i sin idrott. Hon tjatar till sig dyr utrustning och utlandsläger som vi ställer upp och finansierar, trots att vi inte är förmögna. Därför att vi tycker det är en bra chans för dottern att få vara med om givande saker i livet. För att hon inte bara ska sitta, i skolan, vid datorn och på fiket... Sedan kommer denna kompis och sänker dotterns motivation, lockar henne att strunta i träningar etc. Min känsla är att kompisen dels har tråkigt dels är avundsjuk på dottern som faktiskt lyckas i det mesta hon tar sig för...
Skrivet av anonym denna gång
Jag svarade inte heller
och det är för att jag inte ser det som ett problem på samma sätt som du gör, och alltså kan jag inte komma med något konstruktivt svar som är till gagn för dig. Alltså du kan ju lätt jämföra med diskussionerna om t ex alkoholintag för tonåringar som figurerar här, där har du också väldigt olika åsikter om vad som är ett problem eller inte. Ibland får man inte alltid de svar man önskar sig, och det är ju också lite charmen i sånna här forum. Vill du ha en tolkning på din frågeställning, så ser jag det mer som en brist i kommunikationen mellan dig och din dotter, snarare än att dottern gjort fel val av kompis. Om det dessutom påverkar harmonin i hela er familj, så finns det ju andra förklaringar som knappast har med själva kompisvalet att göra. Möjligen att just kompisvalet är ett symptom på det som disharmonierar i er familj.
Skrivet av Lena_O

Så kan det vara
avundsjuka från kompisen alltså. Men det kan också vara så att din dotter börjar \"tröttna\" på att vara \"duktig\" och ser den här kompisen som en utväg? Jag säger inte att det _är_ så, bara att det _kan_ vara... Återigen - prata med dottern, även om kompisen drar sig undan.
Skrivet av Nini
ja, men hur
jag har inte precis lyckats i snacket hittills - tala om att inte vara duktig...
Skrivet av anonmym denna gång
Känner igen mej i dina tankar
Och det endaste enda man kan göra är att försöka stärka sin egen unge, inte dissa kompisarna hru gärna man än vill.... Jag kan gå så långt att jag säger \"jag tycker synd om NN, hon verkar så omogen och har dålig impulskontroll\" - och sen ta diskussionen om vad jag menar med det. Jag har t o m sagt till min dotter \"När du är tillsammans med XX känner jag inte igen dej, du blir som en annan människa, varför är det så, tror du?\", och därigenom fått till en diskussion... Att rent ut säga :\"Jag gillar inte honom/henne\" brukar ge kraftig backlash, för tyvärr är ungdomarna inne i \"kompisar-är-det-som-gäller\"-åldern, vilket är normalt. Även om det är jobbigt... SJälvklart har du rätt att ha dina egna åsikter, och att uttrycka dom, men jag har iallafall märkt att man får tassa varsamt och försöka springa i lite cirklar så att de själva kan se och börja fundera. Föräldrars ord är vanligen röda skynken, även om de är rätt och kloka...
Skrivet av Mia2+1

Inte jag heller
men jag tror att de lyssnar ändå, även om de inte visar det just där och just då. När det gällde det där med nazismen var vi skräckslagna och hon var obstinat till tusen. Vi skulle minsann inte bestämma vad hon skulle tycka och tänka. Men nog har hon ändå, så småningom, dragit sig från de värsta i de kretsarna...
Skrivet av Nini
Men varför talar du inte öppet med dottern?
Varför talar du inte klarspråk med henne, det vore väl ändå det enklaste...eller?
Skrivet av Vind
har gjort, fått backlash...
inte så smart, jag vet...
Skrivet av anonmym denna gång

ja, det var ju synd
att du uppfattade det så, men så funkar ju aff. vissa inlägg är guld värda, andra är dumma eller felaktiga eller elaka eller ironiska eller vadsomhelst. personligen försöker jag vaska ur guldkornen, och ignorera de andra, de som inte passar mina syften. men! oftast är det de som _inte_ håller med, som får en att se på problemet med nya glasögon, och hux flux har problemet blivit en bagatell. återigen: ber om ursäkt om du blev sårad. det var inte meningen! hoppas du ändå kan glädja dig åt att pinse, nini och jag tyckte att det var en bra diskussion oss emellan. utan att det skedde på nån annans bekostnad, tycker iaf jag.
Skrivet av pola

ledsen över bemötande här

Ledsen om du tycker

ja, du sa att det inte var något problem

Jag svarade som sagt inte

tack för ett nyanserat svar

Jag svarade inte heller

Så kan det vara

ja, men hur

Känner igen mej i dina tankar

Inte jag heller

Men varför talar du inte öppet med dottern?

har gjort, fått backlash...

ja, det var ju synd

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information