Hej

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hej
Skrivet av	fundersam
Känner att jag gärna skulle ha fler barn. Håller just nu på att sälja av och stuva undan alla småbarnsaker och det är rätt i nuläget men samtidigt så känns det inte som jag är "färdig" med det här med bebisar. Är "bara" 33 och har två barn 6 och 3 så det känna som jag har tid på mig. Undrar därför mycket hur det är med sladdis? Vet inte om det skulle räknas som det iofs då jag gärna skulle ha en till när lill*n blir 6 år eller kanske något innan. Hur har ni sett på saken? Vilka för nackdelar finns? Eller ska man köra direkt? Det blir trots allt 4 år i mellan ändå och då blir det liksom varken hugget eller malet. Vill nog gärna jobba lite till innan oxå. Ja, ja.
Svar på tråden: Hej

Hej
Vi höll på att vela i några år sen bestämde vi oss för att inte skaffa fler barn. Men sen ångrade vi oss, så när våra stora var 9 och 11 så kom trean. Det var verkligen helt underbart. Allt var så enkelt eftersom man hade inte tre småbarn utan de stora var rätt så självgående. Nu idag är våra barn 13,11 och 2 år , de stora avgudar sin lillebror och älskar att leka med honom. Jag har mest sett fördelar med att vänta några år. Lycka till men de beslut ni tar.
Skrivet av marie med 3 barn
Tack tror vi ska göra som ni vela några år
så löser sig ju problemet L
Skrivet av fundersam

8år,11 år samt en 8 månaders
har vi och det är alldeles underbart med en sladdis! Hade hört talas om det innan vi fick henne hur juvligt det är med ett sladdbarn men inte trodde jag att det skulle vara såhär härligt som det är! Storasyskonen fullkomligt avgudar henne och vi brukar säga att Emma måste vara den lyckligaste bebisen i världen för hon har alltid någon som leker med henne eller på annat sätt uppmärksammar henne. Det är som om hela familjen blev fullkomlig iom denna lilla underbara sladdis som kom (planerat) till oss! Så för min del kan jag bara rekommendera ett sladdbarn:)
Skrivet av Kakmonstret
Långt svar om "familjeplanering"
Jag har en pojke på 11 och en på 7, och jag gjorde som du, stuvade undan en del, sålde bilbarnstol och skötbord. När lillebror var ca fyra började jag längta efter en liten till, och när han var 5,5 och storebror 9 fick de en lite syster som nu är 20 månader. Då var jag 36 år. Jag har inte \"planerat\" så himla mycket i förväg. När vi verkligen längtat efter ännu ett barn har vi börjat tänka på saken, och sedan haft lyckan att också kunna få barn. Vi båda föräldrar är lugna med stort behov av egen tid och en rätt ordnad tillvaro. Jag ser med lika stor bävan som avund på familjer som lever med tätisar i bebiskaos. Fördelar är förstås att de är efterlängtade alla. Det finns ännu inte mycket till syskonavund, och det är skönt att ha storbarn som kan sysselsätta den lilla, ta ut henne en stund, passa medan man gör något osv. Hon känns som vår lilla bonus - hon blir mycket älskad av alla. Både jag och min man är enda barnet, så att hon ev. blir lite \"ensam\" längre fram bekymrar oss inte så mycket - hon har ju ändå två bröder som finns där, även om de inte är hemma med henne jämt. Kontakten mellan syskon i framtiden är svår att förutse. Bara för att man är nära i ålder behöver man inte gilla varann som äldre - en del tätisar verkar bära på livslångt agg och svartsjuka gentemot syskonen. Min mamma, äldst av 4 systrar, har bäst kontakt med den yngsta, 16 år yngre, som föddes sedan hon flyttat hemifrån. I ett livsperspektiv är 10 års skillnad i ålder inte mycket. En fördel är att alla barn får vara minst i åtminstone 4 år, vi hinner njuta av dem och \"vila upp oss\" innan nästa lilla kommer. För oss sliter småbarnsperioden på äktenskapet, och vi har behövt lite tid emellan. Nackdelar? Man får väldigt många småbarnsår totalt sett, och vi kommer inte att vara helt purunga när minstingen är vuxen. Å andra sidan håller barn en ung. Jo, jag har ibland tänkt att de skulle ha mer närhet och glädje av varandra om de var närmare i ålder, och om jag skulle leva mitt liv igen skulle jag kanske vilja ha 3 år mellan alla tre barnen. Men man måste ju utgår från sina känslor där man är. Om din längtan just nu står till att arbeta ett tag, så gör det! Glöm inte bort er själva. Barn har i alla tider fötts med alla möjliga mellanrum och allt går! Livet går inte att förutsäga, och alla kan inte leva efter samma mall. Det finns för- och nackdelar med allt. Lycka till, och hoppas att du efter en tids härligt arbete övermannas av en obetvinglig längtan och får en liten bonus så småningom.
Skrivet av Villemo

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv