föda ensam

föda ensam
Skrivet av	vill vara anonym
jag undrar om någon av er vet hur det är att gå genom en förlossnig ensam? jag är gravid och har inte ihop det med pappan till barnet... nu verkar det som om jag får föda själv. har någon varit med om det och kan säga hur det var?
Svar på tråden: föda ensam

Utan pappan, men inte ensam
Jag engagerade tidigt en väninna som var med på ultraljud och förlossning. Om du inte har någon som du vill ha med dig tycker jag att du ska kolla upp möjligheten att ha en doula (tror jag ett det heter?!) - en som kan stötta dig och hjälpa dig igenom. Även om jag fick ett fantastiskt stöd på KK tror jag att du kan ha stor glädje av att ha någon som är med dig hela tiden och inte springer ut och in. Det finns säkert andra här inne som vet mer om hur man får tag i en doula och hur det fungera praktiskt.Jag tycker iaf att du ska ha någon med dig. Det känns tryggt och skönt - i övrigt tyckte jag inte att det var några problem med att vara själv. Jag är fortf ensam med min pojke efter tre år och har det jättebra och det finns faktiskt en mängd fördelar med att vara själv också! Lycka till och var rädd om dig och ditt lilla pyre!
Skrivet av Limarelli
Rekommenderar doula
jag hade två doulor med mig och ingen annan. För mig var det jättebra. Jag rekommenderar varmt doula. Läs mer på http://www.doula.nu/ om du är intresserad! All lycka på vägen! Puh
Skrivet av Puhbjörn

mamma
var med. Kändes naturligt då hon känner mig så väl, och fött sjäv. Det gick jättebra och hon tyckte det var fantastiskt att få vara med då hennes barnbarn kom till världen. Jag var trygg och lugn då jag visste att hon fanns där. Men det beror ju på vad man har för relation. Kanske har du något syskon/kusin eller kompis som du står nära som vill vara med? GUdförälder till det kommande barnet? Det skulle säkert vara en enorm ära att få vara med dig för någon närstående. Men sedan finns det som sagt doulas också. Hoppas att du kan hitta ett alternativ som känns bra. Det är viktigt att du känner dig trygg inför förlossningen och kan fokusera på den istället för att oroa dig. Lycka till! - du har något fantastiskt framför dig!
Skrivet av Petra
under andra
omständigheter än dina visserligen, men jag födde helt ensam för 6 mån. sen (nåja, barnmorskan var där oxå S) Nu var det min 4:a jag födde så jag hade lite erfarenheter bakom mig. Vet inte om jag hade lika villigt åkt in med första ensam. (Om det nu är ditt första barn?) Kanske jag hade det, kanske inte.... Svårt att säga. Men grejen för mig med just en förlossning är att jag blir utråkad ;0) Jag menar under själva \"öppningsarbetet\", det kan ju ta ett tag. Beror nog på hur länge man väntar innan man åker in oxå. Nu senast hade jag med en skiva så jag kunde lyssna lite på \"min\" musik. tipsar Fast jag hann inte bli så uttråkad denna gång för hon kom ut 3 tim. efter jag skrevs in :0) Sen hade jag fullt upp ler Beror helt på hur du är som person. Jag vill inte ha nån runt mig som babblar och försöker föreslå nåt ;0) Jag lever i min kropp och om jag ska pusha ut min bebbe så gör JAG det och JAG känner smärtan etc. av det ingen annan. Men sån är jag S Känn efter hur du är i utsatta situationer, vill du ha folk kring dig eller drar du dig undan? Du kommer nog hitta en lösning då. Mitt motto: \"Ensam är stark\" ;D
Skrivet av Vickan
utan pappan men med min syster
det fungerade utmärkt. Helt ensam hade säkert också gått bra. Har du ingen du kan ta med?
Skrivet av Lisa o Adam 8/2

Jag var helt ensam
10 år sedan och jag har ännu mardrömmar.
Skrivet av Petra
oj då
Vad hände då? Om du vill berätta, det vill säga...
Skrivet av Vickan
här var pappan inte heller med..
när vårt 4:e barn föddes men jag hade en jobbarkompis med mig (hade absolut inte velat ha med min mamma o hon var glad att jag inte frågade kom vi på efteråt.. :) o min jobbarkompis är utbildad massör o det hjälpte jättemycket!..och det var himla skönt att ha någon att prata med (blev igångsatt) för tiden är lite dryg medan man väntar på att allt skall sätta igång.. jag tycker aboslut att du skall ta någon kompis/släkting med dig o inte åka in helt själv..någon som du litar på att han/hon är en stark person som håller för trycket..det är ju ingen enkel sak att stå bredvid heller..bor du nära Hbg så följer jag gärna med dig om du vill..hojta till bara..
Skrivet av Ellen _ _ _

Jag födde mitt andra barn ensam.
Sonens pappa valde att lämna mej 6 veckor innan bf & jag valde att föda ensam. Min mamma erbjöd sej många ggr att följa med, men jag tackade nej. Av mina tre förlossningar var detta den lättaste! Trots allt så fanns ju både barnmorskan & undersköterskan där för mej, så helt ensam var jag ju inte.
Skrivet av Maria m D-03,N-99 & C-95
Japp
jag födde andra tösen helt solo. Vad kan jag säga? Ut kommer ju bebisen oavsett om man är själv eller om man har fyrtio människor med sig som stöd. Det gick och det gick väl bra, men helt klart skulle jag ha velat haft nån med mig, i synnerhet efteråt för det kändes lite tråkigt att inte ha nån att dela upplevelsen med efter. Så har du möjlighet att få nån att följa med så tror jag det blir bäst, i annat fall så kan jag väl bara säga att visst går det att åka in ensam.
Skrivet av Nettan
Hoppas du känner
att det gett mer än det tog...Bearbetat med någon kurator? Det är aldrig försent. Starkt av dig att göra det själv ändå! Wow!
Skrivet av Petra s hade mamma med

Jag lämnades ensam i ett rum
med värkar, aldrig fött ett barn förut, stressigt och de sa \"tryck på knappen om barnet kommer\", jag visste inte vad som var barnet eller vanlig värk s a s, och var borta av smärta (födde utan bedövning), jag tryckte aldrig...
Skrivet av Petra
men fy
stackare! cyberkramar Jag vet inte vad man ska säga, men jag hoppas du fått hjälp att bearbeta det hela. Låter onekligen mardrömslikt. Att anmäla dom är för milt djupt upprörd Hoppas du mår bättre med tiden som gått
Skrivet av Vickan
min syster ska vara med..
och det känns jättetryggt... hon är sjuksköterska och har genomgått 2 egna förlossningar.. så jag litar på henne till 100 % =) Lycka till!!
Skrivet av Maria Bf 19/8

Jag var helt ensam
både under graviditeten och förlossning (med mitt första barn) och sedan har jag levt som ensamstående mamma i 10 år(har EV och ingen kontakt alls med pappan till barnet) innan jag träffade min nuvarande, som jag numera har ett barn med. Det var rätt så ensamt att vara på förlossningen utan nån med sig. Ingen att prata med, ingen att skratta och glädjas med, ingen att \"bita\" i handen ;o), ingen att att ha glädjetårar med, ingen att dela lyckan med. Men jag var/är en stark person som såg till att fixa allt. På BB fanns det en \"barnmorskelärling\" som var inne hos mig rätt så ofta. Hon t.o.m. tog foton med min kamera under förlossningen och var så hjälpsam. Jag var 19 år då.
Skrivet av Lisa
Hej
Jag ser att du redan fått många svar, men jag skulle vilja rekommendera dej att ha mednågon anhörig vid förlossningen. När jag fick min son hade jag med mig min mamma. Pappan till barnet fanns inte med i bilden då och gör det fortfarande inte nu efter nio år. Att ha gått igenom förlossningen ensam utan någon man känner och litar på hade nog varit väldigt svårt. Det var svårt nog som det var. (jag var sjuk och sonen föddes för tidigt och var nära att dö) Hoppas du känner någon som kan tänkas vara med dej.
Skrivet av MammaMu

föda ensam

Utan pappan, men inte ensam

Rekommenderar doula

mamma

under andra

utan pappan men med min syster

Jag var helt ensam

oj då

här var pappan inte heller med..

Jag födde mitt andra barn ensam.

Japp

Hoppas du känner

Jag lämnades ensam i ett rum

men fy

min syster ska vara med..

Jag var helt ensam

Hej

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information