Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ledsna jag ansluter mig till skaran

Skrivet av Laguna
Hej!

Har nu efter en ganska lång mammaledighet anmält mig på AF. Jag är utbildad systemvetare och var även arbetslös ett år innan minstingen föddes. Dessförinnan hann jag jobba två år lite drygt.

Jag hade hoppats att jag skulle slippa allt det här med AF och lyckas hitta jobb innan föräldradagarna tog slut men här är jag alltså :O( Inget jobb! Känner mig jättedeppig och vill bara gråta. Satt och tjöt hela dagen igår efter att en inte alltför sympatisk handläggare satt mig på mardröms agan. En 12-veckors vuxendagis. Jojo, precis som jag inte kan skriva CV:n och ansökningar vid det här laget. Jag är överkvalificerad för många jobb och för oerfaren för andra jobb. Min handläggare tyckte väl att jag behövde hjälp på traven som inte fått något på egen hand.

Känner mig supervärdelös. Vill bara rymma från mitt eget liv. Sälja allt vi äger och bara dra från verkligheten. Jag har jättemycket stöd hemifrån men det hjälper inte så mycket. Jag går ständigt med känslan av skam. Jag kan inte försörja mig själv, ingen vill ha mig .... suck !!!

Ska det vara så här nu resten av livet ? Då vet jag inte hur det ska gå. Hjälp mig att se ljuset, snälla!!!
Svar på tråden: Ledsna jag ansluter mig till skaran

Inte är det lätt inte

sitter i samma sits som du och säkerligen många till. Har 15-årig lagervana och därefter en IT-utbildning, inom IT har jag sammanlagt jobbat ca 1 år. Lagerjobben får jag inte pga överkvalificering och IT-jobben ses jag för oerfaren ut. I själva verket är det alldeles för många med massa erfarenhet som söker jobben. Till råga på allt la de ner IBM i stan och 75 st fick gå. Jag har nu, i alla fall, varit på en 2:a intervju på ett lagerjobb. Egentligen inget jag vill ha men vi behöver pengar och jag behöver få jobba. Som ett tips kan jag säga här att jag skrev ett enkelt mail som ansökan till det jobbet. Skrev inte var jag jobbat eller hur gammal jag var, bara vad jag hade erfarenhet av inom lager och mina egenskaper. Inget CV eller nåt. Anpassa ansökan till jobbet. Idag är jag på humöret att det löser sig, en annan dag är jag på ditt humör. Det löser sig!
Skrivet av    Signe

Hej!

Precis som du så är jag arbetslös och är nästan i upplösningstillstånd. Jag gör vad som helst för ett jobb, för ett vanligt liv och för att få min självkänsla tillbaka. Men den där kursen du ska gå kanske inte är något vuxendagis trots allt. Och om den är det så kan du väl lova mig att du ska utnyttja den till max, suga ut varenda kontakt som ledarna har tillgång till eller kan skaffa sig för din skull. Pressa dem, byt roll så att det är du som styr istället...
Skrivet av    Minta

Det är väl olika

Men den kurs jag gått på inom aktivitetsgarantin har varit jättekul och utvecklande. Det är kanske olika på olika ställen men vi har fått kvalificerade lärare som brukar arbeta med teambuilding m m så vi har haft en massa utvecklande och roliga dagar tillsammans. Kanske beror det på gruppens sammansättning men vi har varit rätt många som har bra kvalifikationer men många är 50+ som verkar vara nån magisk gräns för att få nytt fäste på arbetsmarknaden. Så mitt råd är att måla inte fan på väggen innan du åtminstone gett det en chans. Vad gäller att skriva CV med mera så trodde nog många av oss också att vi kunde men vi har fått se att man faktiskt kan skriva på andra sätt som kanske ser lite mer lockande ut. Vi hade bl a en föreläsare som lyckats komma på intervju på vartenda jobb hon söker men sedan faller det tyvärr på att hon är 60 år när hon väl kommit dit. Men vem brukar få komma på intervju på vartenda jobb man söker. Visst kan allt kännas jobbigt men för mig har i alla fall kursen varit mycket roligare än att gå hemma och stämpla. Lycka till.
Skrivet av    Tina

Hej

I samma situation; utbildad systemvetare och hann jobba i 3 år innan jag blev arbetslös. Jag har varit arbetslös och föräldrarledig sedan december 2001, och nu är det snart dags att söka jobb igen. Orkar inte tänka på det, suck. Men det kommer INTE att vara så här resten av livet, vår tid kommer nog... Kram
Skrivet av    Anonym

Artiklar från Familjeliv