Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Pappig 6-åring

Skrivet av tindra
Eftersom detta handlar om en trotsig 6-åring ställer jag även frågan härinne...

Min sambo (sedan i våras) har två barn, en tjej på 4 och en kille på 6 år. Jag har själv en dotter på 2 år. Jag upplever hans son som otroligt osjälvständig och pappig (inget fel i det, men det känns ohållbart i längden).

Han frågar och ropar på sin pappa hela tiden och oavsett vad min sambo gör (i princip, kanske med undantaget när han pratar i telefon) svarar han på frågorna. Sitter sambon själv och läser och sonen vill ha ngt läst ur en bok gör han det. Blir avbruten hela tiden.

Om min sambo går och duschar eller ut och handlar ropar sonen efter honom ändå (per automatik) och blir väldigt upprörd om han är borta en längre stund. Imorse ville han t.ex. inte äta klart frukosten "för att pappa duschar, jag ska vänta på honom". Så då gick han till toadörren istället och frågade om han var klar snart. Han blir väldigt osäker när pappan inte är där, trots att han kan ty sig till mig, sitta i knät och ställer gärna frågor till mig. Så det är inte så (tror jag) att han känner sig otrygg med mig.

Min sambo tar sig ingen "egen" tid, om sonen ropar från sitt rum om ngt så skriker sambon tillbaka att kom hit om du vill ngt. Men sen fortsätter sonen att ropa och då går sambon dit och säger att han ska sluta skrika, men svara då också på frågan (dvs sonen får som han vill i mina ögon).

Jag har pratat med sambon om detta och han ser också att sonen kräver mkt uppmärksamhet och att han inte får ngn egen tid. Det är även så att sonen blir väldigt ledsen när han ska till sin mamma eftersom han tycker bäst om sin pappa, vilket ju är jättejobbigt att höra...

Jag har en liten hobbyteori att eftersom pappan är tillgänglig för sonen typ jämnt när de träffas så blir han väldigt osjälvständig och har svårt att vara utan honom. Som förälder till en 6-åring skulle jag i alla fall vilja kunna sitta själv och ostörd i 30 minuter med en bok eller dylikt och det ska vara OK. Vet inte om det för mkt begärt, men det handlar ju om att sätta sina egna gränser, vilket ju även barnen kan lära sig av...

Nåja, blev långt, har ni några kloka tankar att delge mig?
Svar på tråden: Pappig 6-åring

Flera orsaker... (långt)

Det kan ligga flera orsaker bakom. bla kan det bero på att pojken får mycket uppmärksamhet hemma hos sin mamma och när han är hos er så får han \"kämpa\" mer för att få den. Ta INTE detta som ngt negativt nu utan vad jag menar är att ni har flera barn och alla få dela på uppmärksamheten. Det kan även bero på att pojken helt enkelt behöver sin pappa mer just nu under en period än vad han behövde innan, vilket inte är så konstigt då alla barn har olika behov under olika perioder. Med en 6-åring kan man diskutera med så låt din sambo ta ett snack med pojken. Förklara för honom att vissa saker kan han klara sig själv med, vissa saker måste pappan göra själv och att han inte kan vara nära pojken hela tiden. Sen tro jag personligen att det är bra att han gör saker själv med pojken oxå emellanåt. Just för att han ska få känna sig speciellt och vara extra utvald. Och sen givetvis så ska pappan göra det med de andra barnen oxå. Pojken har syskon och man måste även lära sig att ta hänsyn till dom. Min personliga åsikt är att som förälder ska man finnas tillgänglig för sina barn men självklart ska det finnas gränser oxå. En 6-åring ska kunna vara själv en stund och leka MEN just nu kanske pojken inte är så trygg i sig själv så det kravet kan vara för högt. Det handlar inte om att pappan gör pojken osjälvständig om han är med sonen utan det handlar om att OM pojken är inne i en period av otrygghet, så kanske han behöver pappan mer just nu.
Skrivet av    Tweedy

vad ska man svara?

Jag håller med Tweedy samt att jag nog vill tillägga att: innan vår son blev fem år och \"stor\" & trotsig hade nog mina funderingar varit som dina, nu vet jag att det din sambos son gör är ett typisk beteende för den åldern. Jag längtar tills dess att jag kan sitta med en bok ostört & läsa :=) om jag var du skulle jag läsa trotsboken och sedan kanske ta en ny diskussion med din sambo, när du vet lite mer om den åldern. Det går inte att jämföra en tvååring beteende med en fem/sexåring :=)
Skrivet av    Mamma till två

trotsboken?

var kan man köpa den? Låter bra och jag har väl insett att mycket hör till ålderna efter att ha läst här inne. Det blir lite mindre dramatiskt då när man kan \"bortförklara\" en del reaktioner pga det. Sen märker man ju att barn manipulerar. Vi var hos min sambos mamma i veckan, där hans barn varit ett par dagar. Vi skulle sen åka hem igen och barnen stanna ytterligare ett par dagar. Sonen blev då väldigt upprörd och sa att han klarar sig inte utan sin pappa... om och om igen, gnäll och skrik. Men sen sa han att han behövde en ny leksak för att bli glad... då kändes det hela plötsligt mindre dramatiskt kan jag säga ;-)
Skrivet av    tindra

Hej

Vad bra att du var uppkopplad:=) Var lite orolig för att du tyckte jag var \"elak\" . Det är svårt att nyansera över nätet! Det är \"vi föräldrar\" eller \"allt för föräldrar2 som har gett ut den! Den är kanonbra! Jag läser den med jämna mellanrum för att inse att jag och min man är helt vanliga föräldrar och att vi har en helt vanlig sexåring (som jag ungefär varannan dag vill annonsera ut på Blocket \" gratis vid hämtning\" :=) JAg har skrivit lite längre ner. Inte rättvist - vet inte!
Skrivet av    Mamma till två

ingen fara

jag brukar inte ta illa upp ;-) Känns skönt att se att det är ngt normalt, blir lite lättare att handskas med det då. Tack och lov är det lite skillnad på en 2-åring och en 6-åring, räcker med en av varje!
Skrivet av    tindra

Artiklar från Familjeliv