inskolning av små barn?

inskolning av små barn?
Skrivet av	maria
Har fått jobb som fsklärare, mitt första! Det var några år sedan jag gick utbildningen, har sysslat med annat. Nu ska jag inskola små barn (1 år och uppåt), men jag behöver verkligen tips och råd eftersom jag är sååå nervös inför detta. Vad ska man tänka på, vet ni någon bra litteratur om detta? Jag blir superglad över era tankar och tips vad gäller just inskolning mm. Tack!
Svar på tråden: inskolning av små barn?

Gunilla Niss..
Har skrivit en bok som heter grupp inskolning. Det du ska tänka på är att vänta in barnen inte forsera med roliga saker m.m De som har lite svårare att släppa kan du locka med en boll . Då har man kontakt men är ändå på avstånd. Tänk på också att var profficonell (stavas det så) inför föräldrarna så att du ger dom förtroende då får du barnen på köpet. Fråga gärna mer .Lycka till Mia.
Skrivet av Mia med Ludvig
Som Mia
skrev så tror jag oxå på att jobba mycket med föräldrarna med så de känner sig trygga för då smittar det av sig på barnen. Sen att skynda långsamt, inte kasta sig över barnet. Jag kommer ihåg att när jag skolade in de minsta barnen så sjöng jag mycket (när föräldrarna lämnat då efter några dar) vi sjöng o sjöng o sjöng =) Vi bad även föräldrarna ta med sig kort på barnet o på sig själva o de flesta blev glada av att titta på sig själv o vissa av att prata o titta på mamma, pappa men inte alla. Sen att ha några barn runt sig som redan är inskolade o som leker bra själva har jag tyckt varit bra. Kanske bara 2 stycken som lite draghjälp men inte för många så det blir onödiga konflikter mm.. Ska man ha gruppinskolning är de ju flera automatiskt.. Lycka till, det kommer gå jättebra.
Skrivet av Elza

Informera
föräldrarna om inskolningstiderna. Bör vara ett schema om cirka två veckor. Fråga om hur inskolningen tidagare har genomförts av dina kollegor, avvik inte för mycket från gamla rutiner. Inskolningsscheman har ofta arbetats fram för att det fungerar bäst för just den avdelningens rutiner. Be att få det (schemat) i förväg så att du känner till arbetsgången. Du visar därmed respekt för det som de jobbat fram och tror på. Vill du ändra schemat kan du göra det när du har arbetat ett tag och blivit mer varm i kläderna. Då kan du motivera varför och känner hur det skulle kunna fungera bättre. ( vi har arbetat så här ett tag nu, men jag tror att det skulle fungera bättre om...) Förberedelse: Märk upp namnskylt i hallen, barnets handduk på toaletten och liknande. Guida runt föräldrarna och visa gärna att allt är förberett för barnets ankomst och var det kan hänga av sig osv. Prata om att regnkäder behövs, liksom extrakläder och dylikt. Det glädjer man sig alltid åt som förälder och ger en känsla av förtroende. Barnet känns välkommet och ni är professionellt förberedda. Mycket handlar om att kommunicera med föräldrarna och få dem att känna sig trygga i överlämnandet, vilket alltid smittar av sig på barnet. Tala om vad de kan förvänta sig och hur du vill att de ska bete sig. Tex: 1.Första dagen kommer ni inte att lämna barnet alls. Undan för undan kommer vi be er att lämna barnet mer och mer. Första veckan kan ni gå ut i personalrummet. Där finns det kaffe. Kom inte in till oss för att se hur det går. Vi hämtar er. I början kanske det handlar om tio minuter-30 minuter beroende på hur ert barn reagerar. Om barnet vet var ni sitter vill det springa ut dit för att kolla där även då ni lämnat förskolan. Andra veckar blir det fler och längre stunder. 2. Barnet kommer eventuellt att bli ledsen när ni går. Det är vanligt. Gå i alla fall, kom inte tillbaka och vela. Det blir ännu svårare för din son/dotter då. Inskolningen består i att lära barnet att även om det blir ledsen och rädd så kommer mamma / pappa alltid tillbaka. Det kan ta sin tid men skapar trygghet i längden. Det skapar också självförtroende hos barnet att trots att det kändes så väldigt otäckt att bli lämnad så kunde det övervinna situationen. En del barn reagerar inte så mycket på inskolningen. Det är mindre vanligt. Helt bekväm är barnet oftast efter ungefär en månad. 3. Det är helt okej att vara nervös! Även om du framstår som en gröngöling så betyder det mindre om föräldrana verkligen känner att du bryr dig om deras barn. Eller hur? Vad önskar du dig själv allra helst om du lämnar ditt eget (blivande) barn? Jo, att det blir hos någon som verkligen bryr sig och engagerar sig och tycker om barn. Initialt struntar småbarnsföräldrarna vid inskolningssituationerna i pedagogiken. Därför behöver man inte älta det så mycket. Tänk på att många föräldrars tankar inför inskolningen primärt är dessa: Kommer det att gå bra? Hur reagerar de om hon gråter? Får hon siita i knät då, eller är de så upptagna med de andra? Är de \"snälla\" mot det viktigaste jag har i hela världen, mitt barn. Vad kommer att hända? En del föräldrar som redan skolat in ett syskon är ofta lugnare. När barnet väl är i inskolningssituationen: Locka det lite lagom ifrån mamman. Men kasta dig inte heller över barnet. Ge något som du tror att barnet åldersmässigt uppskattar. Visa hur man leker med det. Vill barnet hålla sig runt mamman och inte vill låta sig lockas, strunta i det. Avvakta. Prata med föräldern lite i stället. I regel tar man större steg i slutet av första veckan, i början på andra. Om barnet inte vill att föräldrarna går, säg: - Det är bäst att du går i alla fall. Jag tar hand om henne nu. Var tydlig och lugn. Vi hämtar dig / talar om för dig när du kan komma tillbaka. Det är nu hon är ledsen. Det är vanligt och naturligt. Som du märker tycker jag att mycket handlar om att förmedla tydlighet och trygghet till föräldrarna. Detta kanske var onödigt detaljerat beskrivet. Jag gör det för att jag önskar att jag hade vetat detta när jag började jobba. Du är kanske klokare än jag och har betydligt mer kunskaper. Nåja, lycka till i alla fall.
Skrivet av Tror jag är anonym idag...
Tack så hemskt mycket
för era svar, speciellt det sista mycket utförliga svaret! Ska läsa det flera gånger... :)
Skrivet av maria
OCH!
Om du läser detta: Många föräldrar vill gärna smyga iväg för att förhindra att barnet blir ledset. Tala om att föräldern absolut måste visa barnet att det går och tydligt säga \"hej då\". (Annars kan mycket väl situationen uppstå att barnet plötsligt (i panik) upptäcker att mamman/pappan är borta och därefter, kommande inskolningsdagar, ständigt \"vaktar\" på sin förälder. Det skapar större otrygghet i längden.)
Skrivet av dito.

Såpbubblor!
...Ett enkelt knep för ledsna småbarn. Fungerar ofta, inte alltid. Men man är tacksam för att ha dem till hands när man som bäst behöver dem.
Skrivet av -
PS:
Jag minns nu att om ett småbarn var otröstligt och hade svårt att efter flera dagars försök att somna på vilan, så brukade vi alltid låna in vagnen under en övergångsperiod. Deras egen hemmatrygga vagn alltså :-)
Skrivet av -

inskolning av små barn?

Gunilla Niss..

Som Mia

Informera

Tack så hemskt mycket

OCH!

Såpbubblor!

PS:

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information