Hej

Hej
Skrivet av	mamma till s och f
Tänkte fråga om era barn var planerade? Alltså så tätt som det blev. Lilla Fjodor var inte planerad för oss - fast lika stor lycka när vi väl fattat att han var på g. Orsaken att jag frågar är att när jag och sambon pratade om att nu är det dags att skydda sig för om jag skulle bli gravid igen skulle det nästan vara lite pinsamt att tala om det för släkt och vänner. Kan ju också säga att reaktionen på Fjodors ankomst inte var odelat positiv. Varför är det så? Varför har människor svårt att se de fördelar det faktiskt är att ha barn tätt? Jag skulle faktiskt kunna tänka mig en bebis till... Men inte min sambo. Just nu.
Svar på tråden: Hej

Tillägg.
Jag drömmer verkligen om en liten flicka...
Skrivet av mamma till s och f
Ja det var han
Rebecka var så oplanerad man kan vara(men ack så välkommen när hon kom) men Lukas var planerad. Vi försökte i 3 eller 4 månader(minns inte just nu) innan det tog sig, och det blev 16 månader mellan barnen. Jag vill gärna ha två tätisar till om ett par år. Just nu är det händerna fulla med de två vi har. Fast bebislängtan finns verkligen! Själv hoppas jag på en av varje nästa gång med :) Omgivningen kommer alltid ha åsikter om hur/var/när man skaffar barn. Vissa tycker att två är det ultimata och att 3-4 är på tok för många. Vill man bara ha ett barn så är det synd om den stackaren som inte får något syskon. Har man tätt mellan barnen är det helknäppt och väntar man för länge så får man stå ut med att omgivningen tjatar om nästa syskon osv. En del är positiva till tätisar, andra inte. Jag har mött bägge delar och blir bara irriterad på de som anser sig ha rätten att mästra och som \"vet\" hur det ska vara. I slutändan tror jag att det blir bra oavsett hur många syskon man har och med vilkn åldersskillnad. Det handlar om hur föräldrarna behandlar barnen, inte hur många eller hur täta syskon man har.
Skrivet av Annika m R, L & N

Nja,vi planerade
för barn sen kom de när de kom liksom :O)
Skrivet av -Dellen-
Ja
Tova är inte planerad (gravid 3 månader in i förhållandet), men älskad för det. Torkel är planerad på det sättet att vi vill ha barn tätt och struntade i att skydda oss. Vi har 15 månader mellan barnen. Den enda negativa kommenatar vi fick när vi berättade att jag väntade Torkel var \"Det var tätt\". Men så har jag och syrran 2 år mellan oss och sambon småbröder har ca 20 månader mellan sig. Så tätiar är inget nytt.
Skrivet av Susanna med Tova -03 & Torkel 041116
Tre månader!
Fler som är som vi alltså :O) Äldsta sonen kom till första kvällen vi träffades,elva år och tre barn senare är det ännu underbart.
Skrivet av -Dellen-

Faktiskt så har...
inget av våra tre barn varit planerade :0) Ettan kom helt oplanerad.. men kanske inte helt oväntad då vi inte hade skyddat oss nämnvärt på över ett år. Gjorde bara lite tama försök till avbrutet i kombination med säkra perioder (som ingen av oss hade riktigt bra koll på). Vi hade sagt att vi ville ha ett barn till efter 2-2½ år. Efter 1½ år så tittade lillasyster ut. Kom till pga slarv med kondomen en gång (uppenbarligen vid helt fel, eller rätt, tillfälle). Efter tvåan skulle vi vänta ca 5 år innan vi skaffa fler barn. Så när minstingen visade sin exsitens blev vi både överraskade och ställda. Det kändes då inte alls bra... hade ju planerat allt så väl. Körde med kondom i kombination med säkra perioder och hon kom till på en gång då jag sa att nu var det minsanna absolut sista gången utan skydd för den här månaden (blev istället för det här året s) Efter mkt velande så insåg jag att en abort inte existerar i mitt agerande... så efter 12 veckor av tårar så tog jag ett beslut om ett tredje tätt barn. Det var ett av de bästa beslut jag tagit. Trodde aldrig att jag skulle må bra i graviditeten... men jag mådde toppenbra och älskade barnet enormt mkt redan i magen. Någon högre makt visste bättre vad som var rätt för oss... än vad vi själva visste helt enkelt! Kan ju tillägga att sambon knappt får sova bredvid mig i sängen utan kondom på nu för tiden. Vill fortfarande ha fler barn, men _måste_ låta min kropp vila upp sig. Och se till att hinna med de barn som redan exsisterar oxå! Sen kanske vi kan prova på att planera barn oxå ;0) Men oj vad det verkar jobbigt med väntan då... Vi är ju vana att ha gått en del av graviditeten redan när vi får beskedet! :0)
Skrivet av Linn m. Neo, Ronja & Juni
Vad lustigt :)
Rebecka blev till 5 månader in i vårt förhållande och jag har känt mig som ett ufo i vår bekantskapkrets. Kul att det finns fler :)
Skrivet av Annika m R, L & N
5 mån här med
In i förhållande blev Tilde till..Det håller än..:)
Skrivet av Fia med Tilde 5 år i dag, Thelma 02 och Tyra03

En av tre
Var planerad för oss. Tilde var så oplanerad som man bara kan vara. P-piller bet inte på henne. Thelma var planerad. Ge Tilde ett syskon. Tyra var oplanerad hon med. Men planerad eller ej, så har dom alla tre varit lika välkomna.
Skrivet av Fia m 4 barn
Och här är en till
där den äldsta blev till 3 månader in i förhållandet! Idag har vi tre små monster, och är gifta! Kramisar
Skrivet av Ango m. Paulina -00, Simone -02 & Victor -04
månader här med : )
Michelle blev till trots p-piller när vi hade varit ihop i 3 månader, men vi träffades bara 2 veckor/månad för han jobbade i Norge. Robin däremot är planerad och båda var lika efterlängtade.
Skrivet av Annika o Amy 29-3-06

hm 3 månader... IMT

Skrivet av Annika o Amy 29-3-06
Våran tvåa som ännu inte
sett dagens ljus var inte planerad. Vi tänkte oss en vårbebis -06 men istället blev det en höstbebis -05. Så kan det gå :-) Fast chocken var ganska stor inledningsvis känns det nu ganska bra att det blev som det blev. Vi vill gärna att barnen ska vara nära varandra i ålder.
Skrivet av Marie m EmiloEbba
mina barn har
varit planerade allihop. tjejen är född feb-03. på efterkontrollen var det barnmorskan som frågade om vi inte skulle köra på med ett till barn när vi ändå höll på. jag o sambon hade kommit överens om att vänta lite, så jag fick minipiller utskrivna. men det hon sa hade slagit rot, så jag hämtade aldrig ut pillren.. vilket jag är sååå tacksam för! mars -04 föddes våran son, ett år o tre veckor efter tjejen. o nu är vi gravida igen, bf 2 feb. så de barn vi har kommer vara ganska precis två o tre år när lill*n föds. precis som vi vill ha det! strunta i andras åsikter, folk skulle må mycket bättre av att ta itu med sina egna fel o brister, ist för att lägga sig i andras liv.. ta hand om dig o dina barn!!
Skrivet av Norpisen bf 2/2

5 mån här...
Blev tillsammans i sep-01 och jag blev gravid i feb-02 :) Snart 4 år senare är vi gifta och har TVÅ barn :)
Skrivet av Sandra med tre
För oss..
Sebbe var inte planerad, jag och Micke hade varit tillsammans i 5 månader när vi blev gravida. Vi ville ha syskon tätt och tog till med lite \"felmarginal\" om det skulle ta lång tid. Bella blev till på första försöket och kom dessutom en månad tidigare, så det blev 14 1/2 månad mellan barnen! Reaktionerna vi fick var okej, det enda folk gillade att tjata om var hur jobbigt vi skulle få det med två tätisar så vi var inställda på att det skulle bli kaos! Nu gick ju allt väldigt smidigt och jag tycker att det gör det fortfarande :) Skulle absolut kunna tänka mig en trea snart, vi får väl se vad som händer.
Skrivet av Sandra med tre
Förtsa flickan...
...var inte \"planerad\" men SÅ välkommen ändå = ) Jag ville tidigt ha ett till barn efter första flickan medans min sambo ville vänta ett tag till. Tillslut kände han också ett sug efter ett till barn och direkt blev lilla syster till! reaktionerna blev ganska många när vi berättade att vi väntade en till bebis och många var \"negativa\" till tätis-barn. Varför vet jag inte? Sen när andra flickan kom sa många (även dom som var negativa till barn tätt mellan varann) att \"ååå vad roligt med två tjejer så tätt och vilken glädje dom kommer ha av varann!\" Vilken dubbel-moral va! Så när jag var gravid med andra tjejen var det många som undrade så hur jag skulle orka och hur första tjejen skulle reagera på ett syskon när hon var så liten. Men när jag fick andra tjejen fick vi höra annat! Då helt plötsligt var det bara så roligt och fantastiskt med två tjejer tätt...???... = ) Och jobbigt med två små blev det verkligen _aldrig_!
Skrivet av cerlise

Den enda som var positiv
var min mamma. Men hon har å andra sidan aldrig haft syskon och verkligen verkligen saknat just det. Annars var just kommentarerna att vi skulle få det SÅ tufft och jobbigt. Gärna från vänner och bekanta som bara hade/har ett barn. Blandat med gnäll om att man bara skaffar barn tätt för att inte förlora sin SGI m.m. Tycker det är en märklig företeelse bara... Ungefär som vissa gärna berättar hemska förlossningsminnen när man är höggravid.
Skrivet av mamma till s och f
Både
Filip och Hanna är väl planerade. Det tog ca 3 månader innan Filip blev till och han var 8,5 månad när vi tyckte det var bäst att försöka få ett syskon innan han blev 2,5 år. För mindre än det skulle vi i a f ha det hade vi ju bestämt. Det var ju bara det att Hanna blev till på en gång och det kanske inte var HELT meningen. Men hon är ju ändå planerad eftersom vi hade påbörjat tillverkningen av en till. Vi trodde det skulle ta längre tid. Det blev 18 mån och 3 dagar mellan dom!! Och nu i efterhand så är jag ju jätteglad för det tänk om hon hade föits pecis när han var som värst i trotsåldern och allt var så jobbigt. Nu hann ni ju installera oss med hela alltet innan den kom!!
Skrivet av Malin-m-2
Inte precis ler
Det tog tid för oss att bli gravida med ettan och därför var vi inte noga med att skydda oss sen... och vips hade jag ett litet lilltroll i magen;-) Det är 15 månader är det mellan mina tjejer och i början av andra graviditeten mådde jag fruktansvärt dåligt över att få barn så tätt. Hade tänkt mig 3-4 års åldersskillnad och så hade jag dåligt samvete för att Becka skulle få blir stor i \'förtid\'. Har dock inte fått en enda negativ komentar om att det är tätt... en del kompisar som känner mig väl har fnissat lite men de flesta verkar tycka att det är häftigt :-)
Skrivet av tinalill m. Becka-02 & Vickis-03

Den enda som är..
planerad är 3:an :-) Har 18 månader mellan ettan och tvåan. Trean är en sladdis och är 17 månader äldre än fyran :-)
Skrivet av Madicken-m4
hej
våra båda killar var planerade och blev till på första försöket. det är 14½ månad mellan dom. vissa tyckte nog vi var knäppa som skaffade så tätt ler vår trea kom till helt oplanerat trots kondom och dagen efter piller. hon är född en dryg månad innan vår yngsta kille blev 2 år så det är rätt tätt mellan dom oxå\'. visst har vi fått höra en del kommentarer men det skiter vi i flinar klart att det finns nackdelar med tätisar - men det finns nackdelar med allt! så länge ni trivs och ser fler fördelar så är det huvudsaken tycker jag! kramar från oss
Skrivet av Myzan o Co
Våra tätisar
var planerade att komma tätt. Vi bestämde oss när H var en vecka gammal och började tillverkningen så snart avslaget var borta (ca 3 v. senare). Jag fick missfall när han var 3 månader gammal så när jag väl blev gravid och T kom tyckte vi inte alls att de kändes särskillt tätt. Jag tycker fortfarande inte att vi har så jättetätt och ser inga som helst problem i att det är 14 månader mellan dem. Våra släktingar och vänner var inte särskillt förvånade och de enda negativa reaktioner vi fått har kommit från främlingar (som inte har något emot att kritisera vårt val!). Vi vill ha fler barn och då gärna två tätisar så småningom.
Skrivet av Viktoria m3pojkar+1

Delvis...
tvåan var mycket planerad och trean var planerad så pass att vi aldrig skaffade oss preventivmedlen efter 2 an. Fyran var helt oplanderad men lika välkommen för det. :-) Vi har faktiskt inte fått några negativa kommentarer, visst det skämtas lite inom familjen och ett par av makens kompisar har undrat om han vet vad \"gummi\" är. Men det är då karlar utan egna barn så det tar jag inte det minsta allvarligt på. kanske beror det lite på att min syster och hennes man har fem bar och vi \"bara\" väntar nr 4. s
Skrivet av Asereht
He he...
Här har man fått skämmas två gånger. Jag och sambon hade känt varandra i en vecka när vi blev gravida. Att då berätta det för släkten var ju lite.... obekvämt kanske man kan säga. Tror säkert att det var många som tänkte både det ena och det andra, det var dock aldrig någon som sa något negativt så att vi hörde det. Graviditeten var alltså långt ifrån planerad, men vi blev väldigt glada och Cesar har nog känt sig välkommen får vi hoppas! Andra gången blev jag oplanerat gravid på första ägglossning efter graviditeten och det var en lika stor chock för oss som det första gravbeskedet (vi är väldigt fertila jag och min sambo). Och vi blev lika glada! Dock var det faktiskt riktigt jobbigt den här gången att berätta. Särskilt som sambons syster och hennes man som varit ett par i 14 år (de blev ihop när hon var 14), hade jättesvårt att bli gravida just i samma veva. Och så kommer vi där, som känt varandra ingen tid alls och blir gravida med 16 månaders mellanrum utan att ens be om det. Så det kändes ju lite som ödets ironi och man skämdes lite för att berätta för dem särskilt. Min mamma blev jätteorolig för hur det skulle gå för oss den här gången (jag med), men annars fick vi mest positiva reaktioner. Dock har folk som inte känner en så väl ifrågasatt hur vi ska klara av att ha två blöjbarn osv. Fast de avslutar alltid med \"ni har nog igen det sedan när barnen blir större och kan leka med varandra\". Vet inte om jag inbillar mig, men jag tycker att folk t.ex. på öppna förskolan har tittat lite konstigt när jag kom där med magen. Som om de tycker att man är taskig mot sitt stora lilla barn eller något. Kanske är det bara ren och skär avundsjuka? För mig och min sambo har detta med totalt oplanerade barn och dessutom tätisar blivit en identitet. Vi skojar om att vi är som kaniner, att vi inte har någon tv hemma etc. Och vi har aldrig gett sken av att tro att det på något sätt ska vara enkelt - därför tror jag att vi på ett sätt är rustade för de tuffa stunderna liksom. Och i bekantskapskretsen är det många som ler åt oss, men med värme... ;o)
Skrivet av Eleonor m Cesar 040107 & Bianca 050504
Förresten...
så tycker jag inte att man ska skämmas, för att man blivit oplanerat gravid med en tätis. Jag ser båda mina barn som mirakel som liksom bara kommit till oss. Tycker det är fint att det är de, och inte vi, som bestämt att de vill komma till oss. Och livet är ju sådant egentligen - omöjligt att planera och förutse - och kanske är det inte heller meningen att vi ska göra det? Det är en vacker tanke tycker jag, om nu någon skulle ifrågasätta ens \"oförsiktighet\".
Skrivet av Eleonor m Cesar 040107 & Bianca 050504

En till här!
Cesar blev till en vecka efter att vi träffats. Bianca blev till på första ägglossning efter hans födelse (oplanerat). Underbart!
Skrivet av Eleonor m Cesar 040107 & Bianca 050504
Har ett par bekanta
och de blev också gravida snabbt i det nya förhållandet (oplanerat). Jag tyckte det mest var häftigt. :)
Skrivet av cia å tjejerna
Jupp,
de är planerade. Har 1½ år mellan tjejerna. Kan inte minnas att vi fick några negativa kommentarer.
Skrivet av cia å tjejerna

Planerade tätt
men nu blev det inte riktigt så tätt som vi tänkt oss, 2 år och 1 månad. Om vi lyckats vid försök ett hade det varit 1 år mellan istället ;)
Skrivet av miamaria

Hej

Tillägg.

Ja det var han

Nja,vi planerade

Ja

Tre månader!

Faktiskt så har...

Vad lustigt :)

5 mån här med

En av tre

Och här är en till

månader här med : )

hm 3 månader... IMT

Våran tvåa som ännu inte

mina barn har

5 mån här...

För oss..

Förtsa flickan...

Den enda som var positiv

Både

Inte precis ler

Den enda som är..

hej

Våra tätisar

Delvis...

He he...

Förresten...

En till här!

Har ett par bekanta

Jupp,

Planerade tätt

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information