Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ni som har barn födda runt vecka 28-29

Skrivet av En orolig blivande mamma
Hej på er!

Kan ni berätta hu det har gått för er? Hur lång tid var ni kvar på sjukhuset? Hur stora var era barn när dom föddes? Vad kan man förvänta sig för problem osv.

Är just nu i v. 24 och kommer med all sannolikhet inte gå längre än till v. 29.

Tacksam för svar!!!
Svar på tråden: Ni som har barn födda runt vecka 28-29

v 27+5

Jag fick våra trillingar i v 27+5. De vägde då 920, 952 och 1126 g. Första månaden låg de i kuvös, de fick ha respirator de första dagarna, sen CPAP. Pojkarna hade det tufft i början med många komplikationer, men flickan klarade sig nästan helt undan problem. Vi drabbades av det mesta: hjärnblödningar, shuntop., lunginflammation, vätska i lungorna, ljumskbråck, öppen ductus, m.m. Men detta var ju då uppdelat på tre barn, alla drabbades inte av allt. Vi fick stanna kvar på neo i nästan fyra månader. Det berodde på att vi väntade på shuntoperationen i flera veckor. När det började dra ihop sig fick pojkarna RS och det sköt fram allting några veckor till. Till slut kom vi i alla fall hem. De första månaderna hemma var också tuffa med matproblem, syrgas osv. Men nu är de 16 månader och så friska som de kan bli. Inga lungproblem eller andra sjukdomar och de äter jättebra. De väger nu ca 10 kg. Hoppas att det här inte skrämde upp dig på något sätt, de små liven är mycket tuffare än man tror. När jag ser mina små är det svårt att tro att de verkligen har gått igenom allt detta jobbiga. De är små kämpar! Till oss sa de i början att om allt gick bra fick de flesta barn åka hem någon gång runt v 36. Sen behöver ju vissa barn lite längre tid och vissa kan åka hem tidigare än så. Får man fråga varför du kommer att föda för tidigt?
Skrivet av    Alexandra m. trillingar v 27+5

v 27+0

Min son vägde 880g och var 32 cm. Han låg i respirator nästan 2 v sedan hade han C-Pap i ca 1 mån. Han låg i kuvös i 6 v sedan i värmesäng ett par veckor. Han fick komma hem efter 2 månader och då vägde han 2050 g. Min son mådde ganska bra hela tiden. Men de fick medicinera för att det där kärlet i hjärtat som är öppet när de är foster skulle sluta sig.
Skrivet av    Anna

Hejsan

Mina tvillingar föddes i v 29+3 och vägde 1040 och 1295. De hade CPAP i ca 1 vecka och låg i kuvös i 2 veckor. Den ena tjejen hade öppen ductus som stängdes efter ca 6 veckor av sig själv (två dagar innan hon skulle flyttas till ett annat sjukhus för att stänga ductusen). Den andra tjejen fick efter ca tre veckor en förkylning så att hon fick backa tillbaka till först CPAP och kuvös och också åka till ett annat sjukhus för respirator och orcilator vård i två veckor. Men det var ren otur. Vi var på neo i exakt 10 veckor (39+4). För dom som var runt mig på neo så gick det mycket bättre och dom åkte hem med sina barn i ca vecka 36, 37. Lycka till med ditt barn.
Skrivet av    LiAg

v. 29+4

föddes min dotter i hon vägde 1420 g och gick ner till 1190 g låg i kuvös i 4 veckor och värmesäng 1 vecka.... hade c-pap och aparater kopplade till sig som mätte puls och hur hon syresatte sig i blodet..... *hon fick syrgas i stort sett hela tiden iom att hon drog på sig den sk \"kuvös-sjukan* då hon var 13 dagar gammal. inga sugreflexer för dem utvecklas först då barnet är 32 veckor i magen... så hon sondmatades. infektionskänslig under sitt första levnadsår... lunginflammation då hon var 9 månader och de var nära den gången att hon dog. Hon låg inne på sjukhuset i 10 dygn och fick inhalera var 3 timme dygnet runt i 6 veckor. hlörselnedsättning har hon och bär idag hörapparat på 1 öra.... syn-nedsättning har hon oxå kraftigt översynt annars inga mén.... hon är som vilken unge som helst i samma ålder. Nu är ju hon född för 9 år sen men jag minns det som igår och visst har de hänt mycket inom neonatalvården bara på dem åren =)) så visst kan jag förstå din oro... men dem är jätte duktiga på prematurfödda idag =))
Skrivet av    bettan

28+2

vår dotter föddes i v28+2. Kraftigt tillväxthämmad pga min havandeskapsförgiftning. Hon vägde 810 gr (750) och var 31 cm. Hon hade en mycket lätt neotid. Cpap första dygnet klarade sig sedan själv behövde dock syrgas.Behövde det lite till och från eftersom hon hade rätt dåliga blodvärden ganska länge (ett antal transfusioner). Inga direkta \"komplikationer\" alls. Mer ganska lite av den vanliga trallen. Hjärtslagsdippar, glömmer att andas osv pga av omogenhet, trög i magen. Lite segt med att komma igång med amningen. Men när hon väl fattade vad det var frågan om så kunde vi åka hem några dagar efter. Det blev faktiskt bara exakt 8 veckor för vår del. 36+2 och 1800 gr fick hon komma hem. Efter hemgång har det faktiskt inte varit några större problem. Lite strulig med maten är hon forfarande. Frisk, klart mindre infektionskänslig än många andra barn. Idag kan vi skratta lite åt vårt enorma kontrollbehov när hon var mindre. Vi vaktade som hökar mot infektioner. Slog oss lite för bröstet eftersom vi lyckades så bra... När hon började på dagis vid drygt 2 års ålder tog det över ett halvår innan hon ens vart förskyld. Kanske var det inte våra hökögon som höll henne frisk som lite, utan hennes immunförsvar :-) Idag är hon en normallång och normaltjock femåring, om något åt det längre hållet. Jag (vi) har inte kunnat släppa hennes tidiga födelse utan vi har fortsatt oroa oss när det avviker från \"mallen\". Och det gör bran, prematura barn i synnerhet :-) Det har blivit bättre och bättre men det finns forfarande i tankarna. Jag hade som du tid att förbered mig för den tidiga födslen. Tror att det har varit bra, men samtidigt skapat mycket oro. Jag hade läst på väldigt mycket och visst vilka komplikationer som kunde komma. För oss hade det kanske varit lika bra att inte veta... vi gick som på nålar och inväntade komplikationerna som skulle komma. Nu så här efteråt kan jag se att detta gjorde att vi oroade oss för saker som aldrig kom. Vi var väldigt väl medvetna att vi hade ett barn som klarade sig \"lätt\".Men gick och inväntade den hjärnblödning som troligen kommer, den rs infektionen som kunde ställa till det, den... Utan den kunskapen vi hade så hade det nog varit svårare att se att hennes hjärta tappade takten helt ett antal gånger per dag, veta att blodtransusioner inte är konstigt. Nej, jag hade nog inte velat vara utan vår kunskap men jag hade önskat att vi kunde slappnat av mer och njuta för de bra dagarna, inte oroa oss för att nästa dag är kanske en sämre. Lycka till! har du fler frågor så skriv. /pernilla mamma till Hanna f. 15 mars 2000
Skrivet av    Pernilla m. Hanna

I v.28+0

föddes Selma. Hon vägde 1226 g och var 35,8 cm, alltså lite stor för veckan. Hon behövde aldrig respirator, men dock CPAP ganska länge eftersom hon hade problem med ductus. Hon låg i kuvös och hade CPAP i ungefär en månad, och fick komma hem på bf. Vi skulle egentligen fått åka hem tre veckor tidigare, men hon hade fortfarande syrgas på grimma och det fanns ingen plats i hemsjukvården just då. Vi fick alltså vänta ytterligare tre veckor, men då bodde jag med henne i eget rum istället för att hon låg på tillväxtsal. Hade inte Selma fått problem med ductus hade hon nog inte behövt syrgas så länge. När vi åkte hem hade hon fortfarande på natten, men det slutade vi med efter en vecka. Hon har inga men idag, lätt BPD men har inga besvär av det förutom att hon behöver lite inhalationer vid förkylning. Hon är en pigg och glad tjej på två år, som är tidig vad gäller finmotorik och tal. Hon pratar två språk fullt begripligt och svänger sig med ord som \"actually\", \"delicious\" och liknande. Grovmotoriskt har hon varit lite sen, hon gick en vecka innan hon blev 18 mån, men det har hon tagit igen nu.
Skrivet av    Sara med Selma och Marcus

Tack för alla svar!!!

Skönt att läsa hur det har gått för andra. Då vet man ju lite vad man kan förvänta sig. Någon frågade varför jag kommer att föda förtidigt. Är redan öppen ca 3cm och har mycket sdr trots Bricanyl. Min läkare sa att med lite tur kan jag gå till v. 29...
Skrivet av    En orolig blivande mamma

Ja vi åkte hem...

Hej! vi fick vår son i vecka 34+3 då vattnet gick och SÖS hade då som policy att om det inte hänt nåt inom 48 timmar så blir man igångsatt pga infektionsrisken. William som vår son heter mådde rätt bra efter förlossningen men klarade inte av att äta själv och han började få gulsot så vi fick ligga på neo en vecka innan vi fick åka hem och då fick vi hemsjukvård! vilken lyx det var! att slippa åka iväg för att väga och mäta och kolla att han växte som han skulle. Jag tyckte allt gick bra med tanke på omständigheterna! / Anna
Skrivet av    Anna

Född v 28+0

min son födde i v.28+0 och är idag en kille på två år. Han mår toppen =). Innan han födde hann jag få kortison för att skynda på utvecklingen av hans lungor, vilket innebar att han slapp respirator. Låg med C-pap i ca 1 månad och kuvös sedan var det öppen bädd. Våran son har haft sådan tur att han sluppit allt var infektioner och komplikationer heter. Idag följer han utvecklingen som 2-åringar ska. Hans första 1- 1,5 år så korrigerade vi hans ålder, alltså utgick ifrån när han var beräknad att födas. Det enda som är att han släpar lite i vikt och längd, vilket inte är alls ovanligt när man ä född så pass tidigt. Han följer 2-åringaranas kurva dock en bra bit under normalkurvan. Vem vet han hade aksnke ändå inte varit en stor kille även om han hade fått stanna kvar tiden ut. Nyfiken fråga, varför kommer du troligen föda för tidigt?
Skrivet av    Sussan m. son f.v.28+0

Artiklar från Familjeliv