Hjälp...

Hjälp...
Skrivet av	Mamma m.4 barn
Jag har ett problem ang. umgänget med pappan.Vi separerade när minsta barnet låg i magen, hans val.Barnen är nu 2 4 6 år gamla.Han vill vekligen inte träffa dom och det är så sorgligt,I år är det vid 4 tillfällen dom fått komma ca 5 timmar över dagen.Ofta tycker han att det gått dåligt att dom bråkat hela tiden.Den lilla känner han ju inte alls,det är så svårt att skicka med henne och veta att han inte kommer att träffa henne inom en rimlig tidsperiod.Kanske gör jag fel som har låtit henne följa med? Slutet på maj såg han barnen senast,nu ringde vi, och om 1 1/2 vecka var dom välkomna men då tillsammans med hans nya kvinna som är hos honom när han inte jobbar.Är det vettigt att ha en ny partner(för barnen)där när dom väl får komma?usch jag vet inte det känns fel.Pappan har under våra 7 år tillsammans alltid druckit mycket,varje kväll.Jag har ensam vårdnad.Vill för barnens skull att dom ska ha ngn. form av relation till sin pappa,men det kanske är dags att ge upp den tanken....Skriv vad ni tycker!
Svar på tråden: Hjälp...

Tycker inte att du gör fel..
och tycker inte att du skall ge upp..fortsätt uppmuntra umgänget med alla 3 barnen..jag tror att barnen behöver sin pappa.. Ang för barnen att träffa hans nya kvinna så tycker jag det är ok..
Skrivet av Ellen _ _ _
Vad är bäst för barnen?
Det är väl egentligen vad det handlar om. Allt har en gräns. Personligen tycker jag att ett umgänge ska vara någorlunda frekvent om det alls ska kunna sägas att där finns en relation. Det ska också gå att lita på. Personligen hade jag inte lämnat över en tvååring till en främling i fem timmar, pappa eller inte. Barnets trygghet hade gått före möjligheten att träffa pappa och i det fallet tror jag att just tryggheten är viktigare för en tvååring än att träffa pappa (som ju är mer av främling). Vad kan den nya kvinnan tänkas betyda? Något positivt? Be att få träffa henne eller åtminstone prata med henne innan. Om hon är vettig så kanske detta är en möjlighet till ett bättre umgänge för barnen med sin pappa.
Skrivet av Malinau

Det där...
...är precis på pricken så det känns.Det värmer i mitt oroliga hjärta.Visst borde jag prata med kvinnan,men tror inte att jag får det för pappan.Känner även att jag kanske är för ostabil för känslomässigt engagerad osv. Men prata med vedebörande är ju absolut bäst för barnen.Det som gör mig fundersam är att hon funnits med i drygt 1 år och inte försökt,enligt pappan bryr hon sig inte om våra barn,främja ett umgänge om en bristfälligt.Är lite inne på \"kaka söker maka\" och då blir rätt tufft för barnen,en del alkohol med i bilden problem att se andras behov aggresivitet osv. Det överhängande är att vi inte pratar som två föräldrar med varrandra,utan han presenterar sina behov för mig vilket inte överensstämmer med barnens.Vi har suttit i samarbetssamtal hos fam.rätt.Han duperar med charm o trovärdiga lögner vilket får mig att framstå som illasinnad och motarbetande.Dock framgår ju under tidens gång att scheman inte följ att tider inte respekteras.Vi har en rätt ledsen 6 åring här,men tron på att pappa kommer snart ger hon inte upp.
Skrivet av Mamma m.4 barn
Att inte utgå
ifrån att den nya kvinnan inte vill. Att inte tro på allt vad exet säger...Mitt tips till ALLA biomödrar som inte alls har haft med exets nya är att försöka ta kontakt när exet inte är där. Ring någon gång när ni vet att han jobbar och hon är hemma. Kanske ni får en \"överraskning\" och det visar sig att den nya är trevlig och lätt att ha att göra med. Svartmåla inte en styvmor innan ni vet hurdan hon är. Era/Våra barn kommer att ha mycket kontakt med styvmor om barnen är ofta hos pappan. Då är det viktigt (för barnens skull) att kontakten fungerar bra. Jag har en jättebra kontakt med min dotters styvmor, men mycket dålig med min mans dotters mor. Detta för att hon motarbetar mig hela tiden och inte vill lära känna mig. Hon utgår ifrån att jag är en dålig person. Det tycker jag är trist. :O(
Skrivet av Styvmamma och Biomamma
Jag utgår inte...
...ifrån att hon skulle vara en dålig person.Mina tankar kretsar lite runt vem hon är kan hon hjälpa pappan till en bra /hyfsat umgänge?Jag vet inte vad hon heter var hon bor han säger att dom inte bor ihop man att hon alltid ska vara med när barnen kommer.Han säger att det är en seriös relation.Men alla vi som levt med alkoholmissbruk vet vad som är viktigast för den personen. Mina tankegångar nu lutar åt att försöka få en kontakt med henne,bära eller brista. Tack för att du svarade det är bra med många vinklar..: )
Skrivet av Mamma m.4 barn

att få
träffa den nya kvinnan låter vettigt tycker jag! Önskar att även mitt ex kunde vara så, att jag fick vill säga. Han agerar som om hans liv är enbart hans och det som sker där har inte med barnen att göra alls! Konstig inställning för det handlar ju om ungarna. Om jag skulle säga att jag vill träffa hans nya så vet jag att han kommer att säga: \"Henne har du inte att göra med, jag vill hålla henne utanför. Du är bara svartsjuk och gör allt för att förstöra\" Så är det ju inte, men han lever i sin värld där barnen inte ingår i hans liv mer än när det passar honom, jag har sagt ifrån om umgänge tills vidare iom mycket trassel samt sjukdom i bakgrunden.
Skrivet av p
Javisst, prova
Det värsta som kan hända är väl i princip att hon säger otidigheter till dig, kastar på luren och att pappan senare också skäller ut dig... Det gäller förstås bara att du är ordentligt förberedd på samtalet. Bjud in henne till att träffas och prata lite, kanske allra bäst på neutral plats som ett fik eller liknande.
Skrivet av Malinau

Hjälp...

Tycker inte att du gör fel..

Vad är bäst för barnen?

Det där...

Att inte utgå

Jag utgår inte...

att få

Javisst, prova

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information