Ledsen bonus

Ledsen bonus
Skrivet av	Nina
måste fråga om råd. Har en bonus som är nio och bor här varannan vecka. Har en bioson som är två. Vi brukar byta vecka genom skolan på måndagar men nu på sommaren har vi bytt från förälder till förälder vilket inte har fungerat alls. Bonusen är jätteledsen redan ett par dagar innan han ska till oss. Vid själva bytet är han förtvivlad och storgråter. Det här har pågått även under våren men blir bara värre och värre. Han har alltid varit lite ledsen på måndagarna när vi byter men som det är nu så tycker jag att det är ohållbart. Semstern hade vi tre veckor var. Första veckan grät han flera gånger om dagen efter mamma. Jag tror att det bara var två dagar på hela tiden somhan inte grät. Om vi inte sysselsatte honom satt han bara och såg sur ut. Vad ska man göra? Byta oftare? Låta honom bo mer hos mamman? Han säger själv att han inte vill det eftersom han då saknar lillebror. Är han i en känslig ålder? Ställer vi för höga krav? Han får hjälpa till att duka ibland och städa sitt rum själv, vet ej om han behöver det hos sin mamma men har en känsla av att hon "curlar" väldigt mycket och på något sätt "trivs" med att vara den saknade föräldern. Hjälp!!!!!!
Svar på tråden: Ledsen bonus

Är det möjligt att byta oftare?
Då behöver han inte sakna någon så länge. 2 - 3 dagars byten förslagsvis. Lite hattigare men mår han bra så kanske det kan vara värt det. I varjefall för att prova.
Skrivet av marib
Håller med Marib...
kan tätare byten vara en möjlighet? Min bonus hade samma problem i den åldern, men vi löste det tillslut genom att hon var oftare hos sin mamma. Hon hade tt stort behov av sin mamma just då, men ville inte heller vara utan pappa. Nu, några år senare bor hon oftast lika mycket hos oss. Tror inte Ni behöver vara rädda för att Ni ställer för höga krav. Visa däremot för pojken att Ni tar hans känslor på allvar och stötta så gott det går. Se bara till så att inte Du tar åt Dig för mycket. Det är lätta att göra som bonusförälder och tro att allt är ens eget fel. Lycka till! Kram...
Skrivet av Christel med Amanda

Vi diskuterade det
men frågan är ju om det blir bättre, det är ju just vid bytena som han är ledsnast. Det kanske blir värre? För vår del kan vi göra precis hur som helst men hans mamma brukar ha lite svårare att ändra. Tex har vi föreslagit två-veckors perioder på sommaren men hon vill inte det. Vi får höra om det går, det är ju värt att prova. Vet du om 9-årsåldern är känslig? Jag tycker det har blivit värre med åren.
Skrivet av Nina
Åh vad skönt
att läsa det! :o) Hur mycket var hon hos sin mamma då? När började hon bo lika mycket igen? Provade ni att byta oftare och hur gick det i så fall? Vi kan mycket väl göra så också bara bonusen mår bra. Hur man än tänker så rannsakar man ju sig själv och lägger skulden på sig själv. Men nu ikväll berättade bonusen att han grät efter mamma när han var med bonuspappan också, och det var bara några timmar då hon var tvungen att jobba förra veckan. Han berättade också att han gråtit efter lillebror ett par gånger. Enligt mamman så hade han bara varit glad hela veckan och det är ju då man börjar leta fel hos sig själv.
Skrivet av Nina
nio år
ja, det _är_ en känslig ålder. De brukar fundera över existeniella frågor, om varför man är annorlunda och vad är ens plats på jorden... Det kan ju förklara varför situationen är värre nu. Fast som vanligt är barn olika, och det är farligt att dra alla över en kam. 9års-\"deppet\" kan komma vid olika tider och se olika ut. Eller inte alls.
Skrivet av Vildmärren

När det var som värst...
kom sd bara fredag-lördag. Sedan utökade vi sakta med en natt extra. Fram tills i sommar har hon bott hos oss fred-tisdag, men under sommalovet har hon bott hela veckor och vill fortsätta med det. Hon fyller 12 snart, så det har tagit sin tid :-) Men det har det varit värt. Vi ville byta oftare med det gick tyvärr inte mamman med på. Har aldrig fått ordentligt svar på varför.
Skrivet av Christel med Amanda
Samma problem..
Fast min ss är 5 ½ år. Det har funkat hur bra som helst när vi bytt från dagis men nu när dagis varit stängt har vi bytt från förälder till förälder och det har inte funkat utan ss har varit förtvivlad och gråter. Vi har försökt med att korta ner antalet dagar men då biomamman inte samarbetar så har inte det funkat, eftersom hon inte vill tvinga honom som hon säger, vilket har resulterat i att hon haft honom i flera veckor utan att låta min sambo träffa honom, slutat svara i telefon mm . Har också en känsla av att hon trivs med att vara den saknade föräldern.Att det på något sätt stärker hennes självförtroende, vilket gör att hon curlar ännu mer än vad hon gjort. Men samtidigt förstår jag att det är svårt för henne också när han gråter. Tycker dock att det bästa är samarbete mellan föräldrarna men det funkar ju som sagt inte. Jag vet inte vad man ska göra men förhoppningsvis blir det lättare nu när dagis börjat.
Skrivet av Galadriel
Inte riktigt rätt kanske :-)
det är vid bytena som _ni_ märker det och det _kan_ ju vara för att han vet hur långt det kommer att kännas till nästa byte. Och ja, som någon skrev nedan många kan bli väldigt känsliga härikring. 2 veckor byten istället är inget som _jag_ tror på, men jag är ingen expert. Då får gärna betätta hur det går.
Skrivet av marib

byta mera sällan kan vara värt att pröva.
Våra ungar är också lessna/griniga/rastlösa under överlämningsdagen, det är nog väldigt vanligt tror jag, med en reaktion av något slag och omställning, landa i det andra hemmet. Mini-sorg över skilsmässan igen kanske? Vi byter ändå varje vecka eftersom barnen annars längtar så väldigt. På sommarlovet brukar vi ha något pass med 2 veckor i streck, men dottern gillar inte det, hon tycker det är för långt. Har dock en kompis vars tioåring förra hösten (när han var 9 alltså) tyckte det var jättejobbigt med flyttandet mellan hemmen (han bodde också varannan vecka) så föräldrarna kom överens om att minska antalet flyttningar genom att ha honom 2 v i streck och det har fungerat mycket bättre sedan dess. Pojken är lugnare och nöjdare på båda håll, och tycks få mera \"ro\" när han inte hela tiden är antingen \"nykommen\" eller \"snart dags att säga hejdå\" . Prata med mamman.. inte lätt om hon VILL att pojken ska längta, men gör ett försök iaf.
Skrivet av sisla
Har väl inte
egentligen något tips att ge. Men när bonusen tyckte det var jobbigt ringde han till den andra föräldren. Nu vet jag inte vad ni har för relation med bion men kan det vara en möjlighet att de fikar tillsammans. Bonsuen var ibland orolig över att den andra föräldren satt hemma och längtde sig förtvivlad efter honom. Kanske bion kan berätta vad hon ska göra under tiden han är hos er för att han ska få veta att hon umgås med andra människor jobbar .
Skrivet av Jess

Ledsen bonus

Är det möjligt att byta oftare?

Håller med Marib...

Vi diskuterade det

Åh vad skönt

nio år

När det var som värst...

Samma problem..

Inte riktigt rätt kanske :-)

byta mera sällan kan vara värt att pröva.

Har väl inte

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information