att känna sig hemma i kyrkan?

att känna sig hemma i kyrkan?
Skrivet av	Ledsen avhoppare
Jag gick ur svenska kyrkan för några år sedan. Jag är döpt och konfirmerad men det kändes som om jag tappat min tro helt. Jag kände mig också djupt ovälkommen i kyrkan, eftersom dess främste företrädare ständigt uttalar förakt för de värderingar som är mina. Efter att ha funderat mycket kring detta valde jag att lämna kyrkan. Jag skrev ett brev till kyrkan i samband med mitt utträde och förklarade hur jag kände men fick aldrig något svar. Men nu har det börjat kännas tomt på något sätt. Hur jag egentligen ställer mig till tron vet jag inte, men jag tror att jag har någon form av tro, som växer. Jag kan också sakna gemenskapen som finns i att bara veta att man är medlem i något stort och mäktigt. Jag känner mig så ledsen över att inte känna mig välkommen. Har ni några funderingar kring detta? Finns det någon annan här som känner igen problemet.
Svar på tråden: att känna sig hemma i kyrkan?

Hmm...
När du skriver \"kyrkans främste företrädare\" menar du då din \"egen\" kyrka, dvs där du bor? Och menar en enskild person? Eller menar du ärkebiskopen, någon i Bibeln eller rentav Gud själv? Berätta gärna vad det är för värderingar du och vederbörande inte är överens om. Till kyrkan ska givetvis alla vara välkomna och gemensamt för oss är ju att vi delar eller är nyfikna på en och samma tro - men självklart är tron individuell, liksom tolkningarna av Bibeln (även om det så klart i grund och botten är lika). Så måste det också få vara. Det är tråkigt att höra att du känner dig ovälkommen i kyrkan. Ett tips förresten om du vill knyta kontakter och samtidigt lära dig mer om den kristna tron i ett forum som är ÖPPET för diskussion: kolla om det finns nån Alpha-kurs på din ort. Det är ett jättebra upplägg tycker jag. Det är samma över hela världen, en \"kurs\" på tio kvällar. Man börjar alltid med att äta middag tillsammans, sedan är det ett föredrag om ett ämne, t.ex den helige anden, synd, eller något annat. FÖredraget kan vara lite provocerande för att ligga till grund för en diskussion som man tar över kaffet i gruppen (eller i smågrupper om man är många). Min man som är nyfiken på kristen tro men inte är konfirmerad och kommer från ett hem där man aldrig satt sin fot i kyrkan tyckte det var jättebra. Jag som är uppvuxen i kyrkan gick kursen ihop med honom och tyckte också att det var kanon! Där får alla möjlighet att dryfta sina egna värderingar och åsikter.
Skrivet av Anthea
tänkte också på alpha....
när jag läste ditt inlägg. Det är helt klart en bra start när man är nyfiken eller som du \"saknar något\". Där finns inga \"krav\" på någon speciell tro, utan man får diskuttera sina åsikter fritt. Jag gick den i höstas och det blev en nystart på min tro, jag lärde mig massor. Framför allt känner jag mig numera hemma och välkommen i kyrkan! Lycka till!!!
Skrivet av Marie ssk t-5

tack för svar
När jag skriver främste företrädare syftar jag på ärkebiskopen. Han är ju den främste företrädaren för svenska kyrkan. Det är hans uttalanden i flera politiska frågor som jag känner mig kränkt av. Jag vill inte starta en politisk diskussion här, det är inte därför jag skriver, så jag vill inte precisera mig mer än genom att konstatera att jag är djupt bekymrad över Hammars vänstervridning av kyrkan. Jag känner det som om han använder svenska kyrkan som arena för en egen kampanj mot konservatism, liberalism och kapitalism. Oavsett vad man nu tycker i sakfrågan så har han vid flera tillfällen uttalat sig på ett sätt som jag upplevt som djupt kränkande. Jag har inga problem med att kyrkan tar ställning i enskilda sakfrågor (t ex påskuppropet) men jag vill se en kyrka som är öppen för alla, oavsett politisk uppfattning, och upplever nu att Hammar styr kyrkan åt ett annat håll. Jag är medveten om att Hammar endast är en person av många och att hans värderingar inte delas av alla inom kyrkan. Jag hyser mycket stor respekt för många kyrkliga företrädare. Caroline Krook, Christina Odenberg och min underbare (vänstervridne :-) ) konfirmationspräst tex, men det bär emot att vara med i en kyrka som valt Hammar som sin högste företrädare. Att jag sedan inte fick något svar på det brev jag skrev i samband med mitt utträde gjorde mig ännu mer fundersam. Bryr man sig inte längre om att medlemmar väljer att lämna kyrkan? Inte undra på att medlemsantalet sjunker då. Jag vet att jag inte är ensam om mina funderingar, jag har flera vänner som lämnat kyrkan av samma anledning. Tack för ditt svar och för informationen om alpha-kursen. Det låter spännande även om jag inte är mogen för det just nu. Kanske längre fram, vem vet.
Skrivet av ledsen avhoppare
tack!
Jag hade inte hört talas om alpha-kurser tidigare och ska läsa mer om det. Som det känns nu är det inte aktuellt, men vi får se längre fram. Jag saknar kyrkan men känner mig inte välkommen. Det är en märklig ekvation...
Skrivet av ledsen avhoppare
Nu vet ju inte jag...
.. vad du har för upplevelse av frikyrkan men kanske är något av dessa samfund ett alternativ? Man får ju gärna besöka gudstjänster även där utan krav på att man är medlem. De är lika öppna som svenska kyrkan. Jag, precis som du, har reagerat på Hammars uttalanden och är glad över att jag INTE är med i svenska kyrkan utan just en frikyrka där jag \"slipper\" känna Hammars uttalanden som en åsikt som jag också ska stå för. Däremot blir jag ledsen å de medlemmar i sv.kyrkan\'s vägnar som står för en helt annan åsikt.
Skrivet av lizaliza

Kyrkan för mig
är inte Hammar, utan kyrkan för mig, är vi som finns i den. Kyrkan är vi=alla medlemmar. Jag följer inte Hammars uttalanden, även att jag jobbar i kyrkan. Jag har med andra ord ganska dålig koll på vad han sagt, men det jag har hört, håller jag inte alltid med om. Att du inte fick svar på ditt brev, är ju olyckligt, men det kan ju faktiskt finnas en förklaing till det. Det hade nog varit lättare med en dialog om du kontaktat din församling angående detta innan du lämnade in ditt urträde. Känner du dig ovälkommen när du går till kyrkan? Hur just din församling ska styras politiskt, ska ju bestämmas 17 sep då det är kyrkoval, men eftersom du inte är medlem, kan du ju inte vara med och bestämma det. Jag vet inte riktigt om du vill bli medlem igen, eller om du inte vill det? Det bästa tycker jag är att du går till kyrkan. Besök gudstjänster, be att få prata med någon i kyrkan om detta.
Skrivet av Cayenne
Klart man funderar
Självklart funderar man ibland om det är rätt att fortsätta vara med i Sv kyrkan. Men för mig är det rätt att fortsätta vara med. Jag tänker på Jesus som fortsatte gå till Synagogan och templet som ju var hand kyrka trots att de präster som hade mest att säga till om var ute efter att döda honom. Han var också ovälkommen många gånger och blev även handgripigt bortkört från synagogan och utputad mot ett stup där man tänkt ha ihjäl honom. Vi har fått Hammar och det är en stor sorg i mångas hjärtan. Även i mitt. Jag hoppas du kan få kontakt på din ort med kristna som förstår dina tankegångar. Har du provat att besöka någon frikyrka? Jag är med i pingskyrkan också och för mig känns det bra att vara med i båda.
Skrivet av Passiflora
Den...
...liknelsen kan ju också handla om Hammar. Han är ju ofta den som drivs mot stupet så att säga.
Skrivet av Agneta H

Jag...
...tolkade ditt inlägg som att det var folk i den lokala församlingen som uttalat förakt över det du sagt när jag läste ditt första inlägg. Tyvärr är det nog så att en ärkebiskop inte kan ha samma åsikt som alla som ryms inom Svenska kyrkan. Det kvittar ju vilken åsikt Hammar hade haft - det hade ändå funnits dom som känts sig kränkta för att han inte tyckte som dem. Jag ser många bra saker med Hammar och håller med honom i mycket, dock inte allt. Jag är lite nyfiken på vad det är som du upplevt som kränkande mot din tro? Jag har inte upplevt att Hammar trycker ner andras sätt att tro, tvärtom. Det enda jag tycker han har ställt sig emot är när andra människor kommer i kläm, t ex homosexuella, kvinnor mm. Han säger ju dessutom att han inte har sanningen som det faktiskt finns en del andra kristna som anser sig ha. Svenska kyrkan är ju speciell på så vis att den har högt i tak och tillåter varje människa att ha sin speciella tro. Det kanske är svårt om man vill vara med i ett samfund där tron är mer detaljreglerad så att säga. Kanske det hade passat dig bättre med ett annat samfund där det finns en mer uttalad linje som man ska ställa sig längs? Vi är ju olika och har olika behov. Sen kan jag hålla med om att det var hemskt dåligt att de inte svarade på ditt brev. Så får det inte lov att gå till. Jag hoppas att du hittar en församling i något samfund som passar dig! Oavsett vilken kyrka vi tillhör så är vi egentligen en enda kyrka: Kristi kyrka.
Skrivet av Agneta H
Jag blir nyfiken
på vad denne Hammar säger och/eller gör som väcker sån sorg och anstöt att människor vill knuffa honom utför ett stup. Har inte läst något om honom sen Ecce Homo-utställningen och trosmanifestdebatten.
Skrivet av Moa*
Nu blev det nog fel ändå.
Ingen vill väl knuffa någon annan nerför ett stup. Det var en liknelse bara men den blev feltolkad så jag tar tillbaks den.
Skrivet av Passiflora

Uttryckte mig drastiskt men
visst förstår jag vad Du syftade på (Jesus som inte blev profet i sin egen hemstad) och Agneta H jämförde med Hammar men det var väl inte så bokstavligt menat att ärkebiskop Hammar skulle utsättas för nån stupknuffning. Nej, jag blev helt enkelt nyfiken över vad det är Hammar har gjort för uttalanden som gör att Du talar om sorg och den ledsna avhopparen blir en ledsen avhoppare medan Agneta H verkar vilja försvara honom, om jag inte helt missuppfattat det? Är själv så dåligt insatt i vad som händer i Svenska kyrkans ledning.
Skrivet av Moa*

att känna sig hemma i kyrkan?

Hmm...

tänkte också på alpha....

tack för svar

tack!

Nu vet ju inte jag...

Kyrkan för mig

Klart man funderar

Den...

Jag...

Jag blir nyfiken

Nu blev det nog fel ändå.

Uttryckte mig drastiskt men

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information