Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Snälla hjälp..

Skrivet av Ellas mamma
I Januari väntar vi barn nr 2, vårt första barn är då drygt två år. Nu undrar jag.. har jag rätt att önska/kräva att styvdottern på 10 år spenderar lite mer tid hos sin Mamma tills den värsta kaosen lagt sig något. Vanligtvis bor hon varannan vecka.
Svar på tråden: Snälla hjälp..

Varför

känner du så?
Skrivet av    thessis

Nej

Det blir inte bra. Ni vet ju att hon finns och bor hos er varannan vecka, det måste ni haft med i planeringen. Jag vet att man kan känna som du gör, jag gjorde det också men min idé på lösning var att svärmor och mamma skulle komma hit och vara på eftermiddagarna när styvbarnen kom hem så jag visste att nån som orkade tog hand om dom... Så blev det inte, det fortsatte som vanligt allting och det gick. Och så här efteråt var det bra. Lika bra att vänja ALLA inblandade med en gång vid att det finns en familjemedlem till. Så tror jag. Lycka till.
Skrivet av    Alna

Jag vet inte..

varför det har blivit så här! Jag är vanligtvis en lugn o omtänksam tjej nu känner jag mig bara irriterad på min styvdotter som hela tiden kan och vet allt om allt. Jag är medveten om att hon är ett barn och dessvärre kan jag inte skylla på att jag är gravid, jag har känt såhär tidigare. Förmodligen är det väl så att jag hemskt nog hade önskat att hon spenderade mer tid hos sin Mamma även om detta \"tillfälle\" inte dykt upp. Ärligt talat så retar jag ihjääl mig på henne...
Skrivet av    Ellas hemska mamma

Gud nej

Du kan inte göra så.... Du kommer att sätta upp en mur mellan din bonusdotter och det nya barnet om du gör så.. Hon kommer känna sig ratad och mindre värd... Jag kan förstå att det är piss och pest med en 10-åring då å då.... De är inne i en prepubertal period som ine alls är kul... Min make har säkert önskat min snart 11-årige son dit pepparn växer mellan varven men han skjulle aldrig drömma om att säga åt honom att ahn inte vill att han ska bo här för det... Prata med barnens pappa, förklara hur du känner och säg åt honom att spendera mycket tid med henne då hopn är hos er.... Nu innan nästa barn kommer.... Så att hon kanske varvar ner sig en aning... Och får en förståelse för vad som komma skall på ett sätt hon kan ta in... Lycka till...
Skrivet av    -Jessis-

Tack snälla..

för svaren. Jag är bara så trött på att ha henne så inpå mig hela dagarna från kl.13 till sent på kvällen då hennes Pappa kommer hem. Jag kvävs snart av hennes tjatande och besserwisser attityd. Mamman är av min åsikt frånvarande och styvdottern själv säger att hon längtar hem till oss då hon är hos Mamman. Det känns bara ibland som jag drar ett alldeles för tungt lass... Kram på Er!
Skrivet av    Ellas hemska mamma

Oj

det är nog det sämsta tillfället att minska umgänget. Hon kommer att känna sig otroligt utanför, enligt mig. Varför vill du inte att hon ska komma? En 10 åring bör ju kunna hjälpa till snarare än ställa till besvär.
Skrivet av    ~Trixie~

Det där är ju dåligt

Egentligen är det ofattbart att papporna bara kan vara borta hela eftermiddagarna och styvmamman (eller mamman) bara förväntas ta hand om allt. Vilken mamma skulle kunna lämna över ett sånt ansvar till en styvpappa år ut och år in? Det skulle inte alls vara nåt självklart. Fan vad trött man blir på det där! Får gå över till feministiskt initiativ...;-(
Skrivet av    Alna

Jag vet men..

som jag sa i mitt senare tillägg så känner jag för närvarande att jag tar ett allt för stort ansvar. Jag försöker hitta tillbaka till mina goda och tålmodiga sidor men jag är bara irriterad. Till saken hör också att ss så länge jag kan minnas utvecklat en matfixering, det kan ju också analyseras men det hör inte hit just nu. Jag är bara så trött & irriterad på hela henne. Usch stackars barn! Kram
Skrivet av    Ellas hemska mamma

Eller hur??

det är ju inte klokt när man tänker på det!! Och det går man med på!!
Skrivet av    Ellas hemska mamma

Och jag som försöker..

hitta lösningar på det hela, så att sd kan vara hos oss mer än vad hon är... trots att pappa jobbar mkt alla vardagar! För hos oss är det varannan helg eller varannan vecka mot att jag tar det mesta ansvaret. Och det gör jag sååå gärna... Dels för hennes skull, för våra gemensammas skull, för min sambos skulll... och till och med lite för min egen skull! Tycker ju bra om flickan! Så att det är dumt är ju synd å säga. Man gör väl själv ett val där. Vill man inte så får man väl säga ifrån tycker jag! Det skulle jag gjort! Det handlar inte om någon pappa som dumpar över ansvar i alla fall. I vårt fall så ser pappan bara att han kan ha henne varannan helg. Jag ser andra möjligheter genom att jag ställer upp på samma sätt som jag gör för våra gemensamma!! Får väl se om det blir varannan vecka nångång!!! Tycker faktiskt att det främsta ansvaret ligger på en själv som styvmamma, att säga ifrån hur mkt ansvar man vill/ inte vill ta!
Skrivet av    Flubber

då är problemet inte ditt/hennes

utan gubbens. Kan du inte prata med honom ordentligt om detta?
Skrivet av    ~Trixie~

Det är jättebra

Naturligtvis är det helt rätt att hjälpas åt när alla är nöjda och känner att man ger och tar och får. Men jag tycker ändå att det är värt att uppmärksamma att många pappor faktiskt reder ut att kunna ha barnen mycket tack vare en styvmamma. Jag tror att det är sällan en mamma fixar att ta hand om sina barn varannan vecka tack vare att en styvpappa ställer upp på samma sätt som tex du gör. Mamman fixar det själv. Sen kanske det kan vara olika enkelt att ställa upp 100% för styvbarnen under olika perioder i livet. Och till sist är det nog viktogt att få ett erkännande för att man gör det. Den biologiska mamman kan vara den enda som uppmärksammar det och tyvärr kanske inte alltid ser det positiva i engagemanget..?
Skrivet av    Alna

Från kl 13 ???

Finns det inget fritis hon kan vara på? Hemma hos oss är ingen hemma före halvfem - och den minste styvsonen är bara sju. Pappan skulle aldrig förutsätta att jag är hemma halvfem heller (även om han ber om hjälp ibland), eftersom jag jobbar heltid och har lång resväg. Snart blir jag mammaledig, men jag förutsätter att mina styvbarn (som jag verkligen gillar, men kan bli trött på!) kommer att fortsätta med em-aktiviteter...
Skrivet av    saraulrika

I en kärnfamilj har man alla barnen hela tiden!

Jag är nog överkänslig för frågan eftersom min dotter blivit en smula utputtad från sin pappas hem när de fick bebis där. Hon bor också vv annars, och det är iofs inte mycket extra tid som de velat att jag ska ha flickan, men känslan har ändå varit att flickans behov ständigt kommer i andra hand numera. Tidigare var hennes styvmamma där väldigt engagerad och ville gärna göra saker på egen hand med flickan, men inte sedan bebin kom. Flickan har väl, som alla barn när de får syskon, upplevt en del syskonavundsjuka, men inte blivit så väl bemött i det av pappan och styvmamma tycker jag. Jag tycker alltså att man ska vara väldigt försiktig med att putta ut styvbarn bara för att det kommer nya småsyskon. Ni hinner ju ändå ha det lugnt och mysigt med den nya bebin varannan vecka. Tror du inte det räcker? Sen kan man ju också vara skeptisk till att bio-mamman har lust att ändra på sin vardag bara för att du och pappan valt att skaffa fler barn... Beror ju på vad hon har för inställning menar jag, och vad som är praktiskt möjligt. Själv arbetar jag längre dagar varannan vecka och det skulle vara lite krångel med att ändra rutiner.
Skrivet av    sss

Nej det tycker jag inte att du har

önska kan man ju alltid men du har absolut ingen rätt till det o jag tycker det vore fel av dej att göra det.. Det barnet hör väl lika mkt till familjen som de andra barnen.. skulle du vilja att ditt eget barn också skickades bort från familjen tills kaoset lagt sej?
Skrivet av    JmedNochM

Visst kan du det.

Jag tycker att du kan önska/kräva att styvdottern spenderar lite mer tid hemma hos sin Mamma. Hon är så stor att hon kan förstå om man förklarar det. Det är jobbigt den första tiden efter förlossningen, och man behöver tid för sig själv och barnet!
Skrivet av    Mamman

Svarar såhär...

... att om det hade varit sitt barn som var särkullsbarn och din man krävde att detta barn skulle vara mer hos sin far första tiden tills värsta kaoset lagt sig efter förlossningen och du skulle acceptera det, då kan du lägga fram frågan till din man.
Skrivet av    Eva-Ley

Jo, det kan du!

Jag väntar också barn 2 om någon månad och känner som du. När första barnet kom skulle vi egentligen ha haft sd (nu snart 9 år, då var hon 7 år), men förlossningen började dagen innan vi skulle hämta henne, så hon fick stanna hos sin mamma tills måndagen efter. Det kändes nästan för kort tid att få njuta av sin \"nya\" familj (oj, den formuleringen kommer att sätta igång folk på den här sidan:). Det är faktiskt så att det är kvinnan som föder barnet, och det är kvinnan som kan vara trött, deppig, ha ont både här och där, läcka tuttmjölk över hela lägenheten samt blöda massor. Jag känner mig inte tillräckligt bekväm med sd att jag vill svansa omkring i morgonrock, med ispåsar i trosorna och badhandukar i bh-n när hon är där. Följdaktligen ser jag helst att hon är lite längre hos sin mamma, så länge att det värsta gått över och man klarar av att klä på sig iaf. Vet ännu inte hur vi ska göra denna gång, beror nog på vilken vecka bebisen bestämmer sig för att komma ut på.
Skrivet av    Liten77

Jaha

Ska du lämpa över tvååringen till nån annan också då \"tills den värsta kaosen lagt sig\"? Eller är det skillnad på makens barn menar du. Kan ju bara hoppas att åtminstone han inte gör någon skillnad på SINA barn.
Skrivet av    Ans

Ja men inte för lång tid

Du får inte stänga henne ute. Men jag kan först att du vill ha lite eget utrymme just då. gjorde så när vår gemensamma son kom. Då var bonusbarnen 1½ vecka istället för 1 vecka hos sin mamma. Men kom och kollade in sitt syskon efter skolan och fikade åkte sedan. Så slapp vi stressen med mat läxor osv.
Skrivet av    marie

be pappan

fixa fritids och aktiiviteter åt sin dotter. Det du upplever som tjat är förmodligen symptom på att hon är understimulerad och behöver leka/umgås med jämnåriga. Det är inte att knuffa ut henne utan innebär att hon får en mer innehållsrik fritid än att gå hemma med styvmor med sitt sk tjat. Men ansvaret är pappans.
Skrivet av    ops

Vad gör man med de gemensamma barnen då?

ska de också lämnas bort o undanskuffas?
Skrivet av    JmedNochM

Klart hon kan vara hos mamman

nån dag extra! När jag fick mitt tredje barn lät jag mina två egna åka till farmor nån dag. Dom hälsade så klart lillasyster välkommen men sen åkte dom och vi var alla glada. Skulle inte orkat med dom just då, var extra trött och sliten och dom var rätt vilda. Dom kände sig mindre undanskuffade än vad de skulle gjort hemma där nya bebisen och jag tog all uppmärksamhet av pappan *S*. Inte har vi haft stora svartsjukedraman heller efteråt, tror \"panelen\" här är lite överkänslig. Vaddå, har ni bioföräldrar skaffat barnvakt i känsliga/speciella lägen? Styvbarnen har ju den fördelen att \"barnvakten\" i de lägena är deras förälder. Borde ju inte vara hela världen faktiskt.
Skrivet av    Majacilla

I en kärnfamilj kan man också ha barnvakt. IMT

Rätt vanligt att man har det ibland, iallafall har jag haft det då jag levde i kärnfamilj. Ibland när vi försökte blåsa liv i vårt förhållande, isamband med barnfödslar bl a, vid fester mmm. Finns ofta mor och farföräldrar,syskon, vänner mfl.
Skrivet av    Majacilla

Lås in dem i garderoben

Jag bara skoja! Det är lättare att ta hand om sina egna barn när man själv inte är så stark. Som det skrivits här nedan också så är det inte självklart att man känner sig bekväm inför styvbarnen. Alla har kanske inte lika lätt att knyta an till dem.
Skrivet av    Mamman

men inte några dagar/v va?

Nu skrev ju inte Ellas mamma hur mycket mer hon tyckte att sb skulle vara hos sin mamma, men jag fick uppfattningen att det handlade om mer än något enstaka tillfälle. Om det bara handlar om någon enstaka dag/natt så kan ju pappan och Ellas mamma ordna barnvakt. Alla biomammor skulle inte vara beredda att ändra på sina rutiner för att underlätta för pappan och hans nya familj. Jag tycker de andra som svarat att hon kan lämna bort styvbarnet lika mycket som hon är villig att lämna bort sina egna barn för att få det lugnt under den första tiden. Är väl också klokt att ordna eftermiddagsaktiviteter åt styvbarnet, så hon får lite mera stimulans än att bara hänga Ellas mamma i hälarna. Men jag tycker man ska akta sig för att putta ut styvbarnen ur familjen ens under den första känsliga tiden, och man kan absolut inte kräva det- av biomamman menar jag, för det är ju inte HON som valt att skaffa en bebis.
Skrivet av    sss

Nej, men kanske första veckan efter förlossning

Tänk när det är tvärtom då, en kvinna som ska föda och har sina egna barn hemma får inte hon heller fixa så biopappan tar hand om barnen under tiden? Eller ska styvpappan stanna hemma och ta hand om sb? Klart att man inte ska ha barnvakt en lång tid men till man kommit i form igen och orkar med? Kan ju inte vara bättre för barnen att vara hemma med en styvmamma som är kanske är vissen och stressad strax efter en förlossning? Tycker att barn som kan vara hos sin andra förälder en sådan gång blir mindre \"undansskuffade\" än barn i en kärnfamilj som får syskon. Där är ju både mamman och pappan engagerade i nya bebban.
Skrivet av    majacilla

Farmor eller morfar kanske

blir glada över att få umgås med barnbarnen nån dag? Åka och handla presenter till nya bebban och låta föräldrarna pusta ut en stund kanske inte är fel? Har själv gjort så och också utnyttjat en vännina vid ett annat tillfälle av barnafödande. Inte tusan har barnen kännt sig undanskuffade, de flesta barn förstår att mamma kanske inte är i högform allla gånger. Vi har också gjort så (fy vilken hemsk mamma jag är) när jag varit sjuk. Barnen har haft roligare borta då än hemma med sjuk mamma. Fattar inte hur ni andra orkar vara så himla duktiga jämt? Jag märker iallafall ingen negativ påverkan på mina barn alls av att ha haft dom \"utlånade\" och har svårt att tro att den här flickan ovan skulle må dåligt av att vara hos sin mamman några extra dagar. Bättre med positiva och glada än självuppoffrande martyriska vuxna anser jag.
Skrivet av    majacilla

Ja fast det är ju pappans egna barn

så det borde ju inte vara nåt problem.. Om det handlar om att man inte orkar med är det en sak.. men om det handlar om ovilja är det nåt helt annat.. då är det ett problem.. Och är det så att man inte orkar med så skulle man ju inte orka med de egna barnen heller o det gör ju de allra flesta..
Skrivet av    JmedNochM

Jag är inte det minsta martyrisk..

o ändå har jag tagit hand om mina barn själv typ 95% av dagarna sen de föddes.. jag hade hand om barnen själv samma dag som jag kom hem från BB med andra barnet.. det finns liksom inget annat val.. men jag kommer aldrig ta ut det på mina barn som nån martyr.. Och det är ju en sak om ALLA barnen lämnas bort men nåt helt annat om det bara är styvbarnet som ska bort..
Skrivet av    JmedNochM

Nej men hon kanske blir

jo men det är ju toppen men om man nu känner att man inte orkar med förstår jag inte problemet med att lämna flickan till hennes egen mamma? Betydligt bättre än att stå ut trots att hon inte vill för DÅ blir man lätt martyr. Fattar fortv. inte hur det kan vara dåligt att vara hos sin egen mor några extra dagar medan styvmamman och pappan är i obalans en stund? Och att det bara blir hon som är borta är inte konstigare än när det bara är hon som åker till sin mamma varannan vecka`? Hon har ju en förälder till.....
Skrivet av    majacilla

ABC

Det känns som om du vill krångla till det bara för att. Vi kommer inte komma någon stans i disskutionen, för vi tycker helt enkelt inte lika, och tur är ju det. Man kan ju hoppas att majacilla kan förklara det för dig :)
Skrivet av    Mamman

Artiklar från Familjeliv