Jag såg det.

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Skrivet av	Tigermamman
Jag såg det.
En av de första sakerna Marklund sa var att detta oftast händer i vanliga svenska familjer, att förövaren är vilken svenne som helst, i alla samhällsklasser och oftast nykter. Annan kultur kan tydas på olika sätt, den mördade kvinnan kom ifrån en småstadskultur och hennes man var "intelektuell", startade egen tidning och så vidare. Det sas inte ett dugg om vilken slags kultur det var. Det var intressant att höra "Mattias" och det var det jag har efterlyst, att få höra av en misshandlande man varför han gjorde som han gjorde. Det som var allra mest beklämmand var den unga flickan Louises berättelse. Hon trodde att kärlek såg ut så här. Hon blev slagen hemma i sitt flickrum och i hans pojkrum....huset fullt med föräldrar. Och ingen varken såg eller hörde. Det har jag så svårt att acceptera, min dotter skriker högt bara hon och pojkvännen skojbråkar...och så får mamma komma in och skälla på honom. Det är öppna dörrar och öppen kommunikation som gäller. Vi diskuterade detta jag och min 17-åriga dotter, det faktum att det är så vanligt att unga pojkar slår sina flickvänner (hon som lever i dessa samanhang kan skriva under att det ÄR vanligt) att våldet nästan är normaliserat. Det är det mest skrämmande. Var har de fått för sig att det är normalt att slå på den man säger sig älska? Var har våra flickor fått för sig att det är normalt att få stryk av den man är kär i? Vad har vi gjort fel? Hur kunde det bli så fel?
« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv