Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

ES

Skrivet av Mafalda
"Mina idéer om misshandelsorsaker har jag beskrivit i ett inlägg som heter "Ett år? (2004-10-31 08:49:50)" som du vid två tillfällen har valt att inte kommentera."

Var det inte att du anser att kvinnomisshandel i grunden beror på skev könsmaktsordning men att individuella orsaker gör att inte ALLA män misshandlar? Jag har försökt få dig att svara på varför kvinnor i så fall misshandlar män. Är det BARA individuella orsaker i så fall, när det gäller kvinnliga förövare? Ingen könsmaktsordning? Den tycks användas där det passar för att få feministisk teoribildning att stämma... *s*

"Men att det är troligen den som ger en obalans mellan hur många män som misshandlar kvinnor resp hur många kvinnor som misshandlar män. Det är en sann orsak, men som _delorsak_."

Ja, där har vi det. Och det som får dig att tro att fler män misshandlar är statistik som du blint tycks titta på som någon slags bevis. Men i statistiken syns inte allt: Psykisk misshandel syns inte och alla fall av misshandel anmäls inte eller kommer till allmän kännedom öht. HUR kan du VETA att fler män än kvinnor misshandlar? Jo, peka på statistiken och förklara att det är fysisk misshandel som räknas. Lisa Marklund ville gå så långt som till att säga att psykisk misshandel bara är vanlig "taskighet". SÅ skapas sanningar.

"Annars skulle ju alla män misshandla, vilket de ju inte gör. Och ingen över huvud taget påstår. (Men jag har för mig att du ibland hävdat att feminister anser...)"

Jag har sett många feminister uttala att ALLA män skulle misshandla om bara rätt förutsättningar infann sig. Detta pga den underliggande könsmaktsordningen. Lägg märke till hur noga det är med att framhålla att det är VANLIGA, NORMALA, HYGGLIGA män som misshandlar, inga "psykiskt störda monster". Vad tror du det beror på? Varför blir reaktionerna annars så upprörda (hånfulla, aggressiva, desperata) när jag fortsätter hävda att det INTE är vanliga normala män som misshandlar utan män med personlighetsstörningar (och kvinnor) och att det i regel inte GÅR att se detta utanpå en människa eftersom t.ex. psykopater ofta har en mycket god social miljö omkring sig och har kommit långt i personlig framgång.

"Att genusforskning och forskning kring misshandel inte presenterar några absoluta sanningar är väl självklart."

Jag måste säga att det VERKAR så när ni feminister hela tiden talar om mina påhitt och min tro när jag presenterar mina egna erfarenheter att reflektera utifrån. Ni hänvisar nämligen till er egen forskning som om det skulle motbevisa någonting... som om ni kom med den absoluta sanningen och det jag och andra själva sett och upplevt då inte betyder ett jota.

"Så vad bra att vi är överens om att ingen forskning är 100% sann.. jag blev lite orolig där när du började hävda att det var "exakt mätbart"..."

Det är skillnad på forskningsresultat och mätbara variabler, ES.... Det finns mer eller mindre sanna forskningsresultat och inom medicinen är det lättare att kontrollera att forskningsresultaten stämmer: Hjälper t.ex. antibiotika även på en människa med lunginflammation av t.ex. pneumococcer? Först har det testats in vitro. Så HUR testar ni feminister könsmaktsordningen, när så mycket talar emot att den kan förklara kvinnomisshandel ens i en bråkdel av fallen? Då måste man blunda.


« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv