När vi

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Skrivet av	Anne
När vi
väntade första barnet gick vi på en "vanlig" mvc och blev bra bemötta hela tiden, dvs vi bemöttes som ett par där båda var jämlika föräldrar. Det tycker jag är viktigt. Med andra barnet ingick vi i Regnbågsprojektet som rhino nämner. Av många anledningar så var vi inte nöjda. Inte för att vi inte blev korrekt och bra bemötta, men vi hade många medicinska funderingar, frågor av det inte helt vanliga slaget och dessa bemöttes inte med respekt. Vi blev avfärdade som underliga, nonchalant besvarade utan att de läkare/barnmorskor som svarade på våra frågor egentligen var insatta i det de skulle svara på. Kort sagt vi togs inte riktigt på allvar. Jag efterfrågar ett bra bemötande, resepekt och medicinsk kompetens; eller i alla fall en vilja att ärligt ta reda på saker. Det är inte viktigt med särkild "homokompetens" tycker jag. I alla fall inte för mig. Jag vill dock att det ska ses som självklart att man kan vara två mammor, och det är tex skönt att inte behöva förklara det när man ringer till förlossningen osv. Men det är ingen stor sak egentligen, om personalen är beredd på att man alltid möter olika människor och visar respekt så ska väl inte det faktum att man är två av samma kön vara underligare än att man är från olika länder. När vårt andra barn sedan föddes var det under traumatiska omständigheter och hon hamnade på neo. Jag upplevde där personalen som lyhörd för våra önskningar -de frågade innan de gjorde, de respekterade att vi inte ville ge ersättning och napp osv, vi fick ett val. De delgv oss sin medicinska kompetens men var lyhörda för våra önskemål och övervägde vad som var lämpligt. Det tycker jag är viktigare än någon som vinnlägger isig om att alltid prata om att man är lika mycket mammor båda två. Den bekräftelsen behöver inte jag. Sedan tycker jag att det kan gå överstyr, man är så mån om regnbågskompetens och projekt att det kan bli helt fel. Efter projektet fick vi en utvärdering. Den var ställd till den biologiska mamman. Ingen fråga handlade om hur partern bemötts, om man blev behandlad som ett par osv. Det kändes som om när barnet väl var fött så gällde bara bio-föräldern. Nu blev det här snurrigt känner jag men kontentan är att jag vill bli mött med respekt, att man inte ska betraktas som annorlunda. Vår äldsta dotter är född i Nyköping. När hon skulle läkarundersökas (gick inte upp i vikt) så ställde jag mig lite bakom alla andra. Jag blev framknuffad av en "barsk" lite äldre barnmorska som sade "fram med dig, du är mamma och ska stå längst fram vi flyttar oss". Det kändes faktiskt ganska skönt för hon sade det med sådan självklarhet att vi var två mammor, utan att för den skull göra en affär av det. Det var tydligt att hon behandlade pappor likadant.
« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv