Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

om äggdonation

Skrivet av CH
Hej A!

Stort tack för ditt inlägg! Jag tycker det är så fint att du funderar kring detta och jag förstår din tveksamhet. Både att donera och att ta emot ägg är en stor sak och kräver eftertanke.

Jag såg ditt andra inlägg om oron att de genetiska halvsyskonen får “kontakt. Jag har också funderat kring detta, men det som fått mig att känna mig lugnare är vetskapen om att detta “problem” funnits i långa tider (utan att man har hört några skräckhistorier!). Dels p g a naturliga orsaker eftersom män ju faktiskt kan ha barn utan att känna till det (!), men också för att spermiedonation varit lagligt sedan 1985 (och dessutom använts långt tidigare – jag läste tex om det i en bok från 1948).

Jag vet inte vilka koller de gör, men både som mottagare och donator träffar man både läkare och kurator och frågorna och tankarna man går igenom är många.

Jag tror det viktigaste är att man som mottagare är helt öppen mot sitt barn vad gäller dess ursprung och det är nog minst lika viktigt att man som donator berättar för sina egna barn att man har donerat.

Lycka till vad du än bestämmer dig för att göra och du ska veta att jag beundrar dig (och alla andra) som överhuvudtaget funderar runt detta.

Mvh, CH

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv