Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Det är ett

Skrivet av Anette
helt vanligt café på en liten ort (läs håla) i glesbygd. (Dock inte norrlands inland, vilket man kan lockas att tro.)
Jag har café och lunch. Det är inget bageri och jag får egentligen inte laga mat heller, men gör det ändå. Det är liksom varken hackat eller malet och just nu är jag rätt trött på det.
De boende här på orten är av den åsikten att det ska vara öppet JÄMT bara utifall att någon händelsevis skulle komma på tanken att gå in och ta en kopp kaffe (och en gårdagens wienerbröd) 2 ggr om året.
Det är tyvärr så pass liten ort att här inte finns något lördagsflanerande t.ex. att tala om. Man åker ner på samhället, handlar mat, gör sina ärenden på apoteket (som för övrigt är stängt på lördagar...) och systemet (som faktiskt har öppet på lördagar...) och sen åker man hem igen. Sen tycker alla att det är jättekonstigt att man inte har öppet mer.
Just ikväll undrar jag VARFÖR I HELA FRIDEN jag gav mig in i det här??????????
Jag vill ju gärna, men inser mer och mer att det kommer inte att hålla i längden att slita ut sig för näst intill ingenting. Kanske bättre att bita i det sura äpplet och avveckla innan ett år gått och söka jobb i kassan på Willys istället...
Bläääää!!!

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv