Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Samma sits (långt)

Skrivet av "En orolig till"
Hej !
Förstår precis din oro, och dina tankar. Vår andra dotter blev också flerhandikappad efter en "förlossningsolycka" - ännu ett exempel på att sådant som bara inte kan hända, ändå händer ibland....

Det är 3år sedan, och nu har vi ändå tagit steget att satsa på nummer 3 ! Det är en stor "chansning", och mycket skrämmande, men som vi ser det enda positiva utvägen (!?) Rätt eller fel, nu är vi på väg.....

Vi är naturligtvis mycket oroliga för allt, eftersom vi vet att sjukvården är den sista man kan lita på i en nödsituation. Vi hoppas på det bästa och på att vi har haft vår "otur", samt att man skärper sig till det yttersta denna gång, när man vet att man förstört ett barn för oss redan p g a slarv.

Vi kommer att göra ett planerat snitt denna gång. Det var det första jag blev lovad, när nr 2 föddes, men då tyckte jag att de var hemska - aldrig mer !!!

Nu blev det ändå det första jag krävde vid första MVC-besöket, och trots totalförbud så fick jag "igenom det".

Jag ser verkligen INTE fram emot snittet, graviditeten i sig är en tillräcklig oro, men att föda vaginalt igen är för mig helt uteslutet. Jag har bett att bli sövd, och att EJ någonsin väckas igen , om något går snett igen....(men det har jag inte blivit lovad än...)

Däremot så hoppas jag så innerligt att allt går bra ! Vi behöver få uppleva den glädjen, för att någonsin komma över smärtan, det tror jag. Dessutom så behöver barnen ett syskon till, av många skäl. Men visst blir det jobbigt. Barn 2 kräver ju en förälder hela dygnet. Den andra ska ta hand om övriga barn, hemmet och dra in försörjningen o s v.

Helt säker kan man ju aldrig vara, och visst vet jag att det finns många risker med ett snitt också, men jag hade inte klarat en förlossning till på "egen" hand.

STORT LYCKA TILL !

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv