Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hej, hur tänker du?

Skrivet av Lilla My
Jag hänger inte riktigt med.

Min pojk Olle tecknar vissa verb och vissa substantiv. Ett,två eller absolut max tre ord i en mening.
Jag tecknar ett, oftast två, och ibland tre ord till honom.

Förstår jag ingenting, så ber jag honom "Kan du visa med ett tecken". Jag kan fråga och teckna menar du ngt djur? Är det ngt man kan äta? Är det ett barn, på dagis?

Tecken lär honom inte att prata perfekt. Hans munmotorik är inte där ännu. Men han kan bli så mkt bättre förstådd, och hans egna val av ord därmed.
Och vi kan spåna lite med handalfabetet vilken bokstav en del ord börjar på. Här har dagis hjälpt till mkt, eftersom alla barn på avdelningen har sitt tecken med första bokstaven i namnet. L = Louise, tex. F = Fabian.

Bokstäverna är ljud, och de görs någonstans i munnen.

Jag vill ha oändligt många fler tecken än de vi använder i dag. Olle är plötsligt positiv, och låter sig tom korrigeras. - Innan så framhärdade han att tecknena gjordes på ett helt annat sätt "på dagis".

Nu peppar jag Olle att använda tecken med mig, pappa och fröknarna. Jag visar honom att han har rätt att förvänta sig att de skall kunna försöka tyda hans tecken. Förstår inte barnen på dagis, så skall han veta att han kan teckna med en fröken, och hon kan översätta till barnen.

Tecken lär honom ord, begrepp, meningsbyggnad, men inte perfekt uttal. Det är vid uttalet som de munmotoiska lekarna kommer in. Eller härma-ljud-lekarna. Eller den populära ; du får absolut inte säga... papapa...

Hur fungerar tecken för er? Vi har ändå hållt på med tecken i TVÅ år, och först nu verkar han förstå att det är ngt som är bra för honom.

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv