Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hade samma problem

Skrivet av Hoppas på augusti-bebis
Min man har sedan tonåren bestämt att han bara villa ha ett barn och har egentligen inga argumnet för det utan det är bara så han känner. Jag däremot har alltid sett mig som en två-barnsmamma. Vi har haft bra diskussioner (lugna och pedagogiska) men vi komi ngen vart. Vi skrev listor med för och emot argument m m men inget hjälpte. Jag funderade också på familjerådgivning ( kommunen har) men det kändes fel, ville inte få vårt problem "registrerat" så vi gick inte vidare med den idéen. Efter 6 mån kändes det hopplöst för mig, min man skulle aldrig ändra sig (trodde jag)

Jag föreslog för honom att han skulle prata med någon kompis eftersom det antagligen blev för mycket känslor när vi pratade med varandra. Om man pratar med en kompis behöver man inte vara rädd för att säga fel saker. Det hela slutade med att min man pratade, inte med en kompis utan med en arbetskollega som han tidigare har haft lite svårt för. Du förstå att jag blev överlycklig när min man kom och sa till mig att det kanske var bättre att han var lite "ledsen" över att hans liv inte blev som han hade tänkt sig än att jag skulle gå omkring och vara jätteledsen. Så nu ska vi skaffa en syskon till vår son, vi är inte jätteaktiva så det gäller att pricka in rätt dag. Lycka till. Om du vill prata mer så skriv din e-post här på AFF så kan jag svar dig. Vill vara anonym just nu.

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv