Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Fast det är

Skrivet av Mmea
faktiskt även svensk adoptionslag som säger att man måste vara gifta. Jag har ännu inte hört en familjejurist som inte råder till giftermål om man har barn så jag antar att lagen vill våra (adopterade) barn extra väl.

Du skriver att ni vill ha ett så litet barn som möjligt. Jag vet inte riktigt vad du räknar som ett litet barn. Riktigt små barn (under halvåret) är inte så vanligt i adoptionssammanhang. Varje barn som av någon anledning behöver nya föräldrar skyddas av lagar och måste dessutom följa vissa administrativa rutiner. Ofta är lagen sådan att mamman har rätt att ångra sig inom en viss tid eller att ett hittebarn måste ha varit övergivet en viss tid och/eller först sökt adoptivföräldrar inom landet.

De olika adoptionsorganisationerna brukar lägga ut landinformation på sina hemsidor. De brukar vara sorterade per land, eller ibland per kontakt i ett land. För varje kontakt brukar finnas angivet vad som är en typisk bakgrund för barn från just denna kontakt (ålder, etniskt tillhörighet och ibland även vad som brukar vara en typisk anledning till att barn därifrån placeras fär adoption) och vilka krav som ställs på föräldrarna (ålder, tro, utbildning, äktenskapslängd, barn sedan tidigare, hälsa etc). Du hittar organisationernas hemsidor via Statens nämnd för internationella adoptioners hemsida, www.nia.se.

Nu är det några år sedan jag läste landsidorna men ofta är det nog så att de kontakter där barnen är riktigt små (tex Korea som någon nämnde) kräver relativt långa äktenskap. För rätt många länder är dessutom er ålder en viktig faktor så är ni inte purunga längre och dessutom kanske tänker er syskon så småningom kanske det kan finnas anledning att tumma lite på drömbröllopet.

Tiden från att man bestämt sig för adoption tills man faktiskt är hemma med sitt barn beror mycket på var man bor och vart i världen man bestämmer sig för att skicka sin ansökan. I vissa kommuner kan man få börja sin hemutredning mer eller mindre omgående medan andra kommuner har köer på uppemot ett år. När det gäller länder finns det snabba länder där man får barnbesked inom 3-4 månader och långsamma länder där det tar långt över ett år. Det finns även stora variationer i tiden från det att man fått barnbesked tills man får hämta sitt barn. Vissa åker inom 14 dagar medan andra ibland väntar snudd på ett år om de har otur. Det hela kompliceras av att lagar och rutiner i länderna kan ändras hela tiden. Vi har själva barn från Kina. När vi hade de första kontakterna med adoptionsorganisationen i början av 1996 fick folk barnbesked inom 3-4 månader, men vi hamnade i efterdyningarna av en omorganisation och lagförändring i landet och fick barnbesked ett helt år senare.

Det finns forskning som visar på att det inte är barnets ålder som är avgörande utan hur det haft det fram till adoptionen och antalet separationer det varit med om. Men som du skriver är ju även er förmåga att knyta an till barnet och ert samspel viktigt för hur väl adoptionen faller ut i er familj. Det är därför viktigt att ni diskuterar medgivandeålder med er hemutredare.

Att välja land är inte det lättaste - i alla fall inte om man passar in på flera länder. Läs landsidorna väl för att skapa er en bild av vad ni väljer mellan. För de flesta blir det så att något eller några länder faller bort eftersom man inte passar in på deras krav.

Personligen tror jag att det är viktigt att kunna hjälpa sitt barn att känna stolthet över den han/hon är och hitta en identitet som svensk med en koppling till sitt födelseland. Jag tror därför att det är bra om man känner genuint intresse för sitt barns land.

Sist men inte minst vill jag råda er att gå en adoptionskurs. De organiseras av adoptionsorganisationerna och ger er möjlighet att och hjälp att fundera över adoption ur många olika perspektiv. Ni träffar även andra presumtiva adoptivföräldrar vilket ni kommer att ha glädje av.

Lycka till i ert funderande.

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv