Så här har jag upplevt med att växa upp.....

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Skrivet av	Gita med Nellie
Så här har jag upplevt med att växa upp.....
med syskon som är mina föräldrars bio barn. Jag har haft en uppväxt som inte har varit fattigt med det materialistiska, har fått väldigt mycket fina saker som mina jämnåriga vänner inte hade "råd " med tex. Kommer från en välbärgad fam om man får uttrycka sig så. Men däremot, det här med Känslor, det vet nog inte Mamma vad det är, inte när det gällde mig iallfall. Hon kunde gärna ge mina syskon "smekningar" på kinden, men det gjorde hon aldrig på mig. Hon sa aldrig att hon älskade mig, hon har än i dag inte kunnat sagt det. Min syster tex som bara är 4 år yngre än mej, hon fick ofta låna kläder av mamma, men aldrig jag, och så var det jag lovar. Dom kröp upp i mina föräldars säng när någon fyllde år te, men inte jag, kanske för att jag kände att jag inte hörde hemma där, jag vet inte. Jag kände mig som om jag var någon som katten släpat in. Jag var oxå 2,5 år när jag kom till Sverige, och då hade jag redan formats till en person som kanske Mamma hade svårt att ta. Har tre barn i dag och jag har pratat ut med mamma om detta och mycket mer och även tagit upp detta med att jag känner att det kommer att bli skillnad när dom får "egna " Barnbarn. Dom kommer att känna att dom har fått Blodsband mellan deras barnbarn och dem. Och där har det blivit lite tokigt oxå, i och med att genom min man så är ju min svärmor barnens riktiga farmor och det har min svärmor oxå kännt och uttnyttjat, et har blivit lite för mycket från den sidan oxå i och med att jag inte haft min egen mamma att vända mig till. Min mamma har blivit sur på min svärmor och även på mig för att hon är barnens farmor, vilket inte jag kan rå för. Jag kände med tiden att ju äldre jag blev desto mer kände jag att mina föräldrar gjorde skillnad på mig och mina syskon. Det är små detaljer som är svårt att förklara. Jag vet och förstår hur du menar, hur du upplever situationen. Jag menar, om det skulle ske någon slags firande av mina barn då blir allt så komplicerat men skulle det ske firande gällande mina föräldrars kommande barnbarn "dom har inga ännu" så skulle dom kunna gå över eld och vatten för dem, det vet jag. Och även det har jag pratat med mamma om och hon säger att hon skall behandla alla barnbarn lika, men det tror jag när jag ser detler Nu längtar jag givetvist efter att få bli faster och moster...hoppas att den dagen kommer snart.
« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv