Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

mycket intressant (långt)

Skrivet av höstmamman
och sådant jag själv också funderat på. Nu kan man säga att jag har litegran "facit i handen" redan, eftersom min tjej är 15 och sonen är 12. När de var små så brydde jag mig inte så mycket om att motverka det flickiga eller pojkiga. I egenskap av storasyster styrde tösen mycket av sonens lek och de lekte glatt med barbisar och mjukdjur rätt så länge. Sedan har dottern mestadels haft killar som kompisar utanför hemmet (råkade bli så i vår bekantskapskrets), och har alltid fått klättra i träd och fajtas med samma villkor som dom.

Jag tror att bäst lyckas man om man försöker "tvätta" sina egna förväntningar och tankar från all könstänkade. Man ska tänka medmänskligt med sunt förnuft istället. Visa barnet och ge möjlighet till alla alternativ som finns till aktiviteter, lek, kompisar, färger, kläder. Fördöm inte. I hemmet ska alla se till att det är rent och beboeligt, mamma, pappa och alla barn. Om ett barn (obs inte dotter/son) blir ledset, tröstar man det. Om ett annat barn blir ledset visar man sitt barn hur man bryr sig och tröstar. Man lär sina barn att ta hänsyn, ställa upp, vara sjusta osv. Oavsett om de är killar eller tjejer.

Jag är nöjd med mina barn. Min son är känslig och empatisk, men jag fördömer inte att han visar sitt behov av grupptillhörighet med sina kläder. De är tuffa och killiga. Det hindrar inte honom från att tycka att bästa ämnet i skolan är syslöjd. Han älskar att sy kläder åt sina gossedjur, att brodera och göra pärlhalsband. Men har älskar också Dragonball, skateboard och Iron Maiden (det gör iofs hans syster också). Ett visst mått av hjärntvätt har han fått utstå, t ex när han råkat säga att "tjejer är sämre" eller att "killar är tuffare" eller att "killar åker skateboard bättre". Det är sådana saker som är viktiga att verkligen prata igenom, inte släppa utan kommentarer. Då blir det diskussion hos oss. Samma sak gäller om dottern kommer med "tyypiskt killar..".
Hon var en riktik liten princessa som dansade balett i 5 år. Det skulle hon vilja fortfarande men hinner inte eftersom skateboardåkningen tar för mycket tid. Och drillgruppen, och trummorna och pianot. Och tajta kläder säger hon definitivt blää till. det ska vara svart och hängigt.

Ursäkta att det blev långt men jag är övertygad om att är man medveten som förälder så för man över sina egna värderingar utan att behöva gå till överdrift.

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv