Man kan förhöra på olika sätt...

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Skrivet av	Flubber
Man kan förhöra på olika sätt...
tror jag! Om man ställer några få frågor åt gången... utan att låta negativ eller klanka ner, så kan man få reda på saker utan att barnen känner sig utfrågade. För vart går gränsen för vad som räknas som utfrågning och vad som är rent intresse?? Förut när min sd´s mamma hade problem med alkoholen så kunde dottern börja med att säga nåt om sin mamma... Hon kunde nämna att hon drack vin tex i nåt samanhang. Jaha, gör hon ofta det?? Blir hon glad, arg eller rolig när hon dricker vin?? Såna följdfrågor kunde jag komma med... och samtidigt dra paraller till verkliga livet. Tex. vissa blir ju bara roliga och andra blir jättejobbiga och nästan elaka när dom dricker vin. Andra blir mest trötta... På så sätt så förde vi en konversation om något som hon valt att prata om, jag fick oxå reda på lite om hennes hemförhållanden utan att hon kände sig pressad eller att hon lämnade ut någon. För även de gånger jag fick höra saker som inte alltid var så kul... så höll jag god min. Om hon själv uttryckte ett ogillade över nåt så kunde jag säga "ja det är ju inte så kul förstås" eller "ja det förstår jag måste kännas jobbigt" eller "ja det är ju ganska mkt" men utan att spinna vidare på det!!! Vill ju inte lägga några av mina värderingar på dottern! På samma sätt gör jag ju nu när jag vet att allt är bättre... För det är ju faktiskt roligare att höra om kul saker dom gör än att hon inte har det bra!!! Så nu är jag nog ännu mer frågvis än innan... Vet knappt själv vart det går en gräns mellan när man bara är nyfiken och undrar om hennes liv och hur hon har det (missar ju trots allt rätt mkt med henne) och när man försöker snoka reda på saker!! Vad är egentligen ok och vad är inte det?? I somras när vi var på semester med dottern så ringde hennes mamma typ hela tiden och frågade ut henne. Och då var det uppenbart att det var utfrågning det handlade om. För inte nog med att hon frågade vad vi skulle göra idag... hon undrade om morgondagen, om hur alla i huset sov, om varför vi inte gjort det som vi igår sa att vi skulle göra idag, om vilken mat och om hon fick nån egen tid med sin pappa, vilka som skulle basta och varför de andra inte var med osv osv. Snacka om att röra till det i en stackars åttaårings huvud! Det kändes som att hon hela tiden gick och letade efter saker att berätta för sin mamma. Och för att inte tala om alla saker som hon var tvungen att berätta att hon hade köpt nya till henne och vad mkt kul dom skulle ha det när hon kom hem... Och glöm inte att köpa och skicka ett kort till mig!!! suckar (till och med dottern sa tillslut ang. det där med kortet... att hon fick se hur hon skulle göra... dom pratade ju ändå så mkt varje dag tyckte hon så hon visste inte om hon skulle skicka nåt kort) Hade hennes mamma frågat några få av ovanstående frågor så hade det känts mer normalt men att sitta i 40 min på mobil (per dag) och konstant ställa frågor... det känns som lite utpumpning till och med enligt mig! Men kanske har vi alla olika gränser, vad vet jag!! Själv så tycker jag att fem par byxor är väldigt lite!! Det är ju inte ens ett par om dagen på en vecka... Jag räknar ju med att behöva byta byxor varje dag på mina barn och blir glad om jag slipper! Min sd har nog ca 5-7 par byxor hos oss... och det tycker jag är lite! Men så bor hon ju bara här varannan helg (mer på somrar och lov), så jag har förlikat mig med att då räcker det allt! Och jag kan nog ärligt säga att jag inte vet en enda här på gården som inte har en cykel (utav barnen alltså). Sen är det lite olika med vem som har sparkcyekel, vem som har inlines och vem som har skridskor. Men något av ovanstående kan man nog klassa som normalt att ha! Iaf om man bor i lägenhet i en stad. Kanske är det inte lika vanligt om man bor i hus på landet... Men kanske är det olika där oxå... beroende på vart man bor osv. Men som jag minns från min egen barndom, då hade alla mina kompisar cyklar iaf! Och några hade rullskridskor (som det ju hette då) och andra skateboard... Skridskor hade nog de flesta oxå... men det verkar inte vara riktigt lika vanligt nuförtiden tycker jag!
« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv