Det är kärnan i diskussionen

Skrivet av	Eva E
Det är kärnan i diskussionen
Vissa hävdar att det ALLTID går att anknyta bra till barnet även om mamman helammar, att amningen ALDRIG innebär några problem för pappan utan att det ALLTID är fel på pappan (oengagerad, självisk, omogen) om han inte trivs med amningen. Att det finns situationer där det verkligen är amningen som ställer till det existerar öht inte i tankevärlden. Kan ta ett exempel på situation som jag läste om i ett inlägg på fN för ett par dagar sedan. Ett barn på 15 månader som totalvägrar äta annan mat än bröstmjölk. Barnet ammar enligt mamman lika mycket som en pytteliten bebis. Får barnet inte amma så blir det störtargt. Som pappa skulle jag i den situationen känna mig väldigt osäker på att vara ensam med barnet ens över en måltid, och verkligen inte så pass länge som en hel dag. Det måste vara sorgligt för den ene föräldern att inte kunna tillbringa några timmar på tu man hand med sitt drygt 1 år gamla barn Då förstår jag om man känner sig utestängd och degraderad som förälder. Att i det läget hävda att en pappa som vill ta bort amningen är omogen/självisk/ego osv för att han inte trivs med situationen tycker jag är djupt respektlöst mot honom.
« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Allt för föräldrar