Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Det är OK

Skrivet av Pappa till Linnéa
Jag förstod nästan att det inte bara var mig det var riktat till, samtidigt som jag säkert är ganska provokativ i mitt sätt att skriva.

Mina idéer kommer inte av egen erfarenhet, utan från samtal med kompisar som hela tiden hamnar i skuggan av mamman när det gäller kontakten med sitt barn. Kan vara deras eget fel, tofflar eller inte.

Synen att rätten till att amma handlar om kvinnans makt över sin egen kropp, kan jag bara delvis hålla med om. När barnet väl kommer har både mamman och pappan rätt att vara för barnet och ta hand om det. Mamman ska då givetvis ha rätt att amma men inte ta amningen till hjälp för att muta in sitt revir. Jag vet att många män upplever att det är så och att i dessa fall hänvisa till rätten till sin egen kropp är fulspel. Att t.ex. använda amningen till att "tvinga" mannen avstå pappadagar, då har man enligt min mening gått en bra bit över gränsen.

Men fungerar förhållandet bra och man kan lösa det praktiska, så är det heller inget fel att amma länge och mycket. Det är också en fråga som måste lösas med respekt för varandra - att kvinnan alltid skulle ha sista ordet är nys, så ska det helt enkelt inte fungera. Att det i praktiken ändå blir så är däremot inget fel.

Men rätten att INTE behöva amma något helt annat. Den prestige som omger amningen är fullkomligt gräslig och jag som man kan bara skaka på huvudet åt det. DÄR om något handlar det om kvinnans rätt till sin egen kropp.

Min syn på amning.

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv