Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Det där ÄR jättesvårt

Skrivet av marib
syskonen tar stryk på mer än ett sätt något annat kan man bara inte säga.

Äldsta barnet har haft peroder av ångest och otillräcklighet, h*n önskar LillaMonstret till varmare breddgrader och skäms ibland för det.
Njuter i fulla drag när han inte är hemmma... och skäms för det också.
Trots att jag försökt förklara VARFÖR han är som han är och att det är tillåtet att känna vad man vill.

De yngre syskonen har fått sina nyp men inget allvarligt, minstingen har "bara" blivit skrämd från vettet ett antal gånger.

DET HAR lugnat ner sig betydligt sen han började med medicin. Vi kombinerar EyeQ och Concerta.

Jag försöker helt enkelt hålla isär dem i den mån det går och försöker se till att de aldrig är ensamma med LillaMonstret.

Han går upp en halvtimme före de andra så han hinner äta och piggna till innan de kommer ner, det brukar ta udden av en del.
Sen åker han buss till skolan och åker tjugo minuter före de andra :-)

OM utbrotten återkommer med samma styrka som tidigare och om jag då märker att de andra far allt för illa och jag förlorat kontrollen, då kommer han att hamna på HVB hem, för de andras skull.
Det är inget jag önskar och jag hoppas vi inte kommer dit men det är _min_ nödlösning.

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv