Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Kanske en feltolkning ändå...

Skrivet av Trebarnsmor
...det beror ju på hur "duktig" skolan och skolpersonalen är. Visst kan man misstänka att skolan tänker i banor som att:"om han får en diagnos har vi större tvång på oss att anpassa hans skolgång" men om man lyssnar ordagrant på vad både skollagen och din sons skolpersonal säger så ÄR det faktiskt så att man inte ska behöva en diagnos för att få anpassad skolgång. Det räcker med att man bekräftat ett behov för att resurser ska kunna sättas in. Kanske är det detta skolan menar. Att din son ska få hjälp ändå...oavsett vad hans problem grundar sig på.
Så är det för min son. Han har inte ens påbörjat en diagnosutredning än (står i kö)men har ändå mycket stöd och hjälp från skolans håll. Sitter tex i en egen bänk med lock-fast att alla klasskompisar har vanliga bord och lådor de hämtar material ur. Dessutom har de mindre klass, samt assistent i gruppen. Han har "extra ögon" på sig under rasterna och stöd av specialläraren trots att han inte har några inlärnings- eller intelligensproblem -utan bara motivationsproblem...

Kanske menade bara skolan personal att en diagnos är inget måste för att sätta in stöd till din son...men visst har man rätt att reagera och vara skeptisk för i många kommuner får man inget stöd alls om man inte har en diagnos. Det visar sig väl i framtiden hur "duktig" skolans personal är på att ge extra resurser till din son.

Ett sätt för att få en rätsida på det hela är väl ändå att fråga skolpsykologen vad han/hon menade...så får du veta den riktiga anledningen och inte våra spekulationer här på nätet...
Men det är skönt att "testa av" om man överreagerar innan man går till "attack"

Lycka till!

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv