Snart tre år

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Skrivet av	Gunilla
Snart tre år
Här närmar det sig tre år sedan Arvid, snart 4, fick diabetes. Han har ju haft det större delen av sitt liv, så det är liksom normaltillståndet och vardag. Även om det är en vardag som innebär att man lägger ner massor av tid, både dag och natt, på att fundera och klura på hur man ska få det att funka så bra som möjligt. Arvid har en rätt svårinställd diabetes och det svänger rejält i blodsockret emellanåt. Det känns som om vi aldrig kommer att komma till ett stadium där sockret är stabilt och att vi här läget under kontroll. Ändå kan jag inte tänka mig Arvid annat än som en ovanligt frisk och välmående unge. Det insåg jag särskilt när jag var på inskrivning på mödravården när jag väntade Arvids lillebror. När barnmorskan frågade om förra barnet och om han hade några sjukdomar svarade jag instinktivt; "Nej, han är ovanligt frisk" och efter en stund kom jag på att jag kanske borde tillägga att"ja, han har ju i och för sig diabetes". Visst blir man lessen ibland när man inser hur tappra ens barn måste vara och att de märker att de är annorlunda än andra. Men på det stora hela är det ju ändå ett nästan vanligt liv de lever, och det är ju inte orimligt att hoppas på att forskningen kan hitta lösningen. Som du säger så har man ett stort stöd i sjukvården, men nästan det största tycker jag nog att det här forumet och liknande är. Jag skriver inte så ofta på den här sidan, men jag är nästan dagligen inne och läser och det ger mig massor med hjälp och stöd. Jag är verkligen tacksam för att ni finns, alla ni som skriver och delar med er av era erfarenheter här.
« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv