Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Åh, känner så igen mig.

Skrivet av bittermandeln
Vi är tom lika gamla. Ingen utbildning, aldrig haft ett fast jobb. Visserligen har jag ett eget företag, men inte ett sånt som folk i allmänhet menar när de talar om egna företag. (Ett fritt där man kan jobba lite när man känner för det och det passar, ta ut mer pengar än om man var anställd, jobba kortare veckor, ha råd med semester...)
Jag jobbar mycket för att få det att gå runt och klagar man över det så får man bara svaret att "lägg ner då". Det är inte så enkelt. Inte för mig i alla fall, alla fungerar vi olika.
Jag orkar inte med mina barn. De är bara för mycket ibland. ...ofta... Det är liksom inte att komma hem till "hemmets lugna vrå" när man slutar för dagen. Ofta hade det kännts bättre att stanna på jobbet så man slapp hem och ta alla konflikter.
Just i dagarna känner jag bara för att göra mig av med företaget, sälja huset och flytta söderut. Till vad? Ingen av oss har någon utbildning och jag är inte ens bra på något. Mannen är väldigt duktig inom 2 yrkesområden, men har ingen utbildning inom det ena yrket och bara interna korta kurser inom det andra.
Jag känner mig så arg och bitter över att jag aldrig fattade vikten av att skaffa mig en ordentlig utbildning och att mina föräldrar aldrig pushade mig till dylikt. I min enfald trodde jag att resten av livet funkade som när man nyss flyttat hemifrån. (Man hade en billig lägenhet, fick överta morsans gamla bil tills hon sålt den, man jobbade mycket och på ob-tider och tjänade så man tyckte det räckte till allt man ville lägga pengar på - vilket på den tiden var att gå ut och äta, bio, kläder, resor och andra "bestående" varor...) Att man kanske skulle spara pengar till en egen bil, lägenhet eller hus, framtiden osv var inte att tänka på. Jag fattar fanimej inte hur jag tänkte. Jag kunde köpa heminredningstidningar och se vrålsnygga hus och på nåt konstigt vis tänka att så ska jag ha det sen och såna möbler ska vi ha och resa med barnen och... Var jag skulle få pengarna ifrån vet jag inte. Trodde jag att man automatiskt fick mer pengar när man blev äldre eller? Jag FATTAR inte!!!
Det känns bittert att vakna när man är nästan 40...
« Tillbaka till trådstart

Artiklar från Familjeliv