Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ja det är rätt stressande här

Skrivet av Mia m. Linneá-99,Tobias-01 & Pontus-04
Jag har 19 mån. mellan mina och de är 6 och 4 1/2 år
De hade också gemensamma kompisar och gick på samma dagisavd.
Men nu då tjejen är 6 år och går på Förskoleklass med nya barn samt att på sonens dagis har det börjat nya så har det ändrats på kompisfronten.

Det är jätteviktigt för dem att få ha en varsin kompis.
(rättvisan du vet....)
Får hon skall jag osv.
Eftersom jag går på fp med en liten så hämtar jag mina barn relativt tidigt mot de andra barnen så mina har oftast med sig en kompis var från dagis/skolan.

Men ibland blir någon utan och då blir det gnäll....
6 åringen klarar sig själv och njuter av ensamheten men den yngre vill bara leka leka leka!!

Eftersom de sällan bara leker inne på rummen sina utan är i hela huset samt trädgården så blandar sig allihop och leker ibland.
Men oftast så säger jag till sonen att lämna dem ifred när jag ser att de vill det,det måste de få vara! de är ju olika individer och måste få ha egen kompis speciellt nu när åldern börjar skilja en del (tycker jag)
6 åringen har dragit iväg mentalt på ett helt annat plan och mognat och leker och pratar och fungerar mkt mer nyanserat nu än 4 1/2 åringen gör.
Och hans leksätt irriterar de äldre.

Så jag försöker se från gång till gång,minut för minut och vara lyhörd när det är dags att bryta,medla osv.
Det är inte lätt!

Men det jag tänkte på var om inte dina också nu har olika kompisar då de inte längre vistas på samma ställe dagtid i omsorgen?
Uppmuntra dem att hitta nya kompisar och som kan följa dem hem och leka?
Det underlättar massor även om man lätt får "huset fullt" av ungar men man slipper gråt och tandagnissel...
Vi har inte heller massor av lekkompisar i området utan vi hämtar och lämnar hitan och ditan,det är ett himla stress ibland!
Men men för att barnen skall vara nöjda och glada och få leka så....
Svamligt var det här med...
« Tillbaka till trådstart

Artiklar från Familjeliv