Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Självklart...

Skrivet av Stina
...ska en jämn fördelning vara förstahandsalternativet. Vad jag menar är att om barnen tydligt visar att de inte vill, så är deras känslor värda att tas på allvar.
Vilken förälder är egentligen intresserad av att tvinga barnen att komma? De finns, men då är det nog ofta andra orsaker än att man älskar sina barn. Tex att man avskyr sitt ex. Har själv en systerdotter som haft växelvis boende sedan hon var 3 år gammal. Tills hon var 6 år funkade det ganska bra. Sedan trivdes hon allt sämre hos pappan och hans nya fru. Hon har inte känt sig välkommen, lyssnad på, respekterad mm. Men när dottern inte ville komma så hotade han med att anmäla. Så dottern fortsatte åka dit mot sin vilja, år ut och år in. Hon ringde ofta till sin mamma och grät i telefonen. Idag är hon nyss fyllda 13 år, och det växelvisa boendet har till sist upphört. Min syster föreslår ibland att hon kanske borde hälsa på sin pappa, men då får hon ont i magen av oro. Min syster har suttit åtskilliga timmar i telefon under åren för att reda ut detta med pappan, för att få honom att förstå att dottern mår dåligt, och att han kanske borde fundera över varför och göra något åt det, men det går inte in. Enligt honom är det dottern som det är fel på. Hon inbillar sig och är löjligt känslig.

Jag har sett hur min systerdotter behandlats och mår riktigt illa av föräldrar som ser till principer framför sina egna barns välmående.
« Tillbaka till trådstart

Artiklar från Familjeliv