Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

svammel från en storasyster

Skrivet av Anonym
Jag har tänkt mycket på det här.

Just nu är jag ettbarnsmamma till en liten tjej på ett år. Och när jag ser tillbaka på tiden som gått sedan hon föddes o gjorde mig till en mamma så vill jag gärna ha fler barn (är ensamstående så det är inte aktuellt just nu) men... jag fick en lillebror när jag var 13 år. Mitt enda syskon. Och det har verkligen präglat hela min värld sedan dess. Jag slutade vara min mammas "allt" och det tycker jag än i dag är ganska hemskt. Han fick all uppmärksamhet. Nu är han i den åldern jag var i när han föddes, och jag kan se att våra föräldrar bemöter honom på ett helt annat sätt än jag blev bemött. Som storasyster känner jag mig besviken på den delen av barndomen som han var en del av. Det låter hemskt och jag älskar min bror, men krasst kan jag undra om jag inte hade haft det bättre utan honom... Vi har ju aldrig haft den där syskongemenskapen eftersom det är ett så stort åldersglapp mellan oss... Jag har även funderat över hur det hade varit om jag fått syskon tidigare, när jag var yngre...

Nu har jag svamlat tillräckligt och ska gå och ta hand om min ettåring och se till att hon känner sig sedd..,

Men om jag ska ha fler barn ska det vara inom 5-7 år eller inte alls.
« Tillbaka till trådstart

Artiklar från Familjeliv