Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Du får väl ha med en påse...

Skrivet av karin med Skruttan o Parvel
Och ta med påsen in på toa och panikandas i den, så kan du känna dig som folk igen efteråt...? Jag vet att när man oroar sig FÖR mycket, så utlöser det en slags flykt-eller fight-beredskap i kroppen, man andas och fyller kroppens muskler med syre, (väldigt primitivt, jag vet) och när drabbningen liksom inte äger rum, så spär processen på sig själv, och det känns som man inte får nån luft, trots att det är just det man har för mycket av... man blir yr av syreöverskottet, och paniken ökar... TIPS: andas ut och hålla andan så långt det går. Klarar du tre gånger i följd med lika lång tid, så var det det som var problemet. När detta händer mig, och jag håller andan som jag beskrev, så brukar det kännas som om världen öppnar sig. Det är tunnelseendet som försvinner. Rätt häftigt faktiskt! Alternativet är att panikandas i en påse, men det ser ju rätt knäppt ut om man är bland folk.

Det är ingen lätt situation att måsta vara utan sin bebis. Det tar tid att vänja sig. Men det är inte farligt. Hoppas du får ett jobb som du trivs med, och som fångar din uppmärksamhet så pass att du kan släppa greppet och slappna av. Jag tycker inte att du är tramsig!
« Tillbaka till trådstart

Artiklar från Familjeliv